måndag 30 juli 2012

Födelsedagsflickor!

 Förra måndagen fyllde E 6 år! Hon sov - på riktigt - när vi kom och sjöng för henne på morgonen!
Imorse var det L:s tur att bli gratulerad, då det är hennes 4-årsdag idag! Hon sov däremot inte när vi kom in och sjöng. Men hon låtsades väldigt bra...
Jag hade inte heller kunnat sova om jag haft två storasystrar som stått utanför sovrumsdörren och högljutt bråkat om vem som skulle överlämna vilka presenter... Ja, jisses.


Jaha.
Här är jag.
Och låtsas som ingenting.
Det var ett tag sedan.
Fullt medveten om det.
Tänker inte, så här på en gång, göra en resumé av mitt liv de senaste månaderna.
Det kommer kanske efterhand.
Inte vet jag.
Jag kanske inte skriver mer alls.
Eller så gör jag det.
Eller så startar jag en ny blogg.
Höll på att inte kunna logga in på den här.
Nytt utseende, nya hinder att ta sig förbi.
"Fyll i ditt telefonnummer och din mailadress här. Vi LOVAR att inte kontakta dig".
Typ.
Men varför ska jag då fylla i det?
Bort och väck med den rutan.
Det GICK inte.
Jag fick gå en liten omväg.
Jag jobbar ju på Tekniska.
Kan sån't ;)

tisdag 17 april 2012

Snart kommer en reseskildring!

Jag har varit i London!
För första gången!
Men förhoppningsvis inte sista...
När jag samlat ihop alla fotografier och annat kommer jag att skriva min reseskildring här!
Hoppas att det inte dröjer för länge bara... Då bleknar minnena.

Kram

fredag 9 mars 2012

Om någon undrar...

...varför jag inte bloggar...
Så går mitt liv litegrann på sparlåga...
Jag får således inga direkta uppslag, jag har inga roliga vardagliga händelser att beskriva.
Det kommer säkert inspiration igen, någon dag, men tills dess...

Började i alla fall läsa en bok igår som heter "Utrensning" och den verkar bra.
Hemsk.
Men bra.
Se där.
Ett boktips blev det i alla fall.

fredag 3 februari 2012

Written In The Stars




Så kan man sammanfatta fortsättningen av mitt liv....


måndag 9 januari 2012

Back to business

Jahapp.
Då sitter man här igen.
En ny arbetsvecka.
Utan röda dagar eller andra avbrott.
Jag har visserligen jobbat mig igenom de flesta dagar mellan helgerna men ändå...
Idag trillar arbetskamraterna in en efter en och jag känner knappt igen dem ;-)

Har haft en särdeles skön familjehelg.
Tillbringat mesta tiden med barnen.
M fyllde nio år (Men HALLÅ!!!! NIO år!!! Hur jävla gammal är JAG!!?) och vi hade kalas hela fredagen därför.
Riktigt roligt.
Som traditionen bjuder - äggröra och bacon för släktingarna på förmiddagen - och sedan "kompiskalas" på kvällen.
M hade beställt pizza (tack, tack, tack, sååååååå enkelt) och sedan skulle de små flickorna se hyrd film. (Jo, sån't existerar hos oss eftersom vi inte vet hur man får tag i film på annat sätt...Dvd-uthyraren ser alltid väääääldigt ensam ut i sin butik. Tur att såna som jag ser till att hans verksamhet överlever....).
J och jag låg i varsin soffa på nedanvåningen medan kalasdeltagarna såg på film på den övre.
"Shit, så lugnt. Förstår inte att folk tycker det är besvärligt med barnkalas...." utbrast jag och fick medhåll av J.
Men när filmen var slut.
Ni har sett "Oh, vilket party" med Peter Sellers...?
Nock snackat...

Igår var vi ute en stund i det vackra (?) vintervädret.
Noterade att ett nötväckarepar visade intresse för M:s fågelholk.
Berättade detta för henne och hon blev jätteglad eftersom hennes holk stått outhyrd på senare tid.
"Vad sa du nu mamma? Sa du att det var späckhuggarfåglar som tittade på holken?"
Ornitolog.
Blir hon nog inte.

Jympatjejen drog med mig på ett medeljympapass i gårkväll.
Hade faktiskt aldrig tidigare gått på denna ledares pass.
Men sååååå bra det var!
Och tufft.
Rena Intervall Flex-nivån.
Och skitbra musik.
Tog i så jag kräktes.
Nä.
Men nästan.
Att jag aldrig lär mig.
Nu börjar det värka i axlarna och molandet arbetar sig sakta nedåt längs armarna.
Najjs.

Efter passet slappade jag med flickorna framför djurprogram på Barnkanalen.
Och ibland (pretty ofta....) flyger min tankar iväg sådär och associationer (till vad kan man undra...?) till allt möjligt dyker upp.
Plötsligt började rabbla "Armen i vinkel, blicken i skyn, så var det menat, whisky.........och.......eh.....renat.........."
Tre par stora ögon vändes mot mig.
"Vad är det för ramsa mamma?"
(Och ja, det kan man ju fundera på. Var kom DEN ifrån?)
"Den kan vi ju ha på handbollen!!!!" sa M förtjust.
Eh.
Nej.
Där säger jag bestämt nej.
Att jag inte kan vara tyst ibland.
Men så fick jag ju ge mig på en förklaring.
Dålig.
Men den gick hem.

Men nu är det som sagt slut på dåligheterna.
Vardagen is BACK!
Armen i vinkel!!!