Mors Dag

Och vad tycker ni om alla mina senaste inlägg??
Nej visst, ja.
Jag har dem i huvudet.
Har inte hunnit skriva ner dem.
Kommer senare.
Imorgon står jag på egna ben, WAAAAA!!!!!!

Ja, må han sova, ja, må han sova.....

...ja, må han sova en hel natt stackars karl...
Det hade varit den bästa födelsedagspresenten för min man som fyller 37 idag!
Nu hoppas jag att kulmen är nådd.
Vi orkar inte mer.
Vi är fan helt slut.
Vi lider av grav sömnbrist.
Alla utom M faktiskt.
Skönt för henne att hon inte störs av nattpatrullen...
Igår var J och jag ute i trädgården och klippte gräs och trimmade rabatter tills det började skymma.
Ca 21.30 gick jag in och möttes av en fruktansvärd stank!
Stanken lokaliserades till L:s lilla stjärt.
Jag väckte henne, bytte ännu en lösbajsblöja och gav henne pyttelite majsvälling.
Den envisa magbakterien vägrar att ge sig av.
Sen gick vi och la oss och somnade innan vi hann stänga ögonen.
Klockan två vaknar jag av att J slänger ner L i sängen bredvid mig.
Bredvid henne skymtade jag E.
Hur länge hade hon legat där?
L vägrade att somna om!
I en och en halv timme lockade och pockade och hotade jag för att få henne att SOVA!
Till sist domnade jag bort av trötthet.
Imorse berättade J, som sov i E:s säng, att de två små systrarna levt jävel och sprungit fram och tillbaka i korridoren.
Klockan FYRA på morgonen!!!
Myspyset med presentöppning och sång blev aningen galet och stressat imorse kan jag säga....


Min dator är inlämnad på service och för lite allmän genomgång.
Jag har saknat den i flera dagar.
Nu sitter jag här på lunchrasten, instängd på mitt rum, och bloggar och ringer privata samtal.
Så jäkla osocialt.
Helst av allt skulle jag vilja lägga mig på mattan under skrivbordet och sova en stund.
Typ femton timmar.


Nej, nu är det dags.

Inlägg i trötthetsdebatten

Jag har flera medbloggare som brukar påpeka (milt sagt) att de är trötta.
Det kan vi alla vara.
Och oftast har vi själva valt situationer som gör att vi blir det.
Jag har också valt.
Jag har valt att skaffa tre underbara flickor i rask takt.
Det är dock inte så underbart att de tre underbara flickorna är av både den kvällslivliga och morgonpigga sorten - samtidigt.
Igår satt jag - dumt nog - här vid datorn och skrev ett litet inlägg.
Precis när jag kommit till ro och nääääästan somnat skrek lilla L, så då var det bara att pinna upp igen och göra välling.
Klockan var då 0:30.
Sen ville hon inte somna i sin säng.
Och man tjafsar inte om såna bagateller på natten kan jag säga.
Jag la henne bredvid mig i vår säng.
Strax efter 1 somnade hon och sen kunde jag stänga ögonlocken.
Imorse kom E ca 5:30.
Och sen vaknade de andra fyra, för att smyga och vara tyst av hänsyn är ett okänt begrepp för våra töser....
Tja, man behöver inte vara ett mattesnille för att räkna ut hur många timmar jag (inte) sovit.
Och det hade väl inte varit nånting att gnälla om, om det varit en enstaka händelse.
Men vi har det så här ALLTID.
EVIGT.
FÖR JÄMNAN.
Vardag som helg.
Jag och J är så JÄVLA TRÖTTA!
Nä, våra flickor somnar inte om.
Nä, det hjälper inte att lägga dem senare.
Nä, det hjälper inte att lägga dem tidigare.
Vi har provat ALLT.
ALLT!
Så.
JAG är också trött.
Ville bara inflika det.

VI är inte på bröllop...

... men det är några av våra bästa vänner.
Och därför sover några (två av tre) av deras barn här.
Eller ja.
De har varit här sedan lunchtid idag så det har varit full rulle.
Och så korkad jag är som sitter här.
Framför datorn.
Nära midnatt.
Maken och jag har suttit ute under bar himmel och druckit vin - otippat? - och pratat.
Så ljuvligt.
Vilken kväll.
Och vilken fin dag.
De två äldsta har lämnat tomten för att ge sig ut på sina små cyklar och upptäcka omgivningarna.
Så söta de har varit när de studsat i väg på ojämna grusvägar med sina små störtkrukor på skallarna.
M tog på sitt armbandsur så att de kunde få en tid att hålla.
Och varje gång kom de fem minuter före utsatt tid.
Så gulligt.
Det kommer ju inte att hända om några år!
Att de kommer hem innan de måste, menar jag.
Mellingarna, E och O, har också lekt jättefint.
O har ju varit enda killen i församlingen och han får stå ut med E:s gnatande.
Speciellt att plötsligt hitta en Spidermankudde i en av flickornas sängar.
Tycker jag nu.
När de är fyra år.
Tycker jag inte sen.
När de är fjorton.
Heeh.
(Fast killar har kanske inte Spidermankuddar i den åldern? Vad vet jag....)
För övrigt har det varit en fullspäckad vecka.
Maj är en fullspäckad månad.
Jag har haft "träff" med min gamlagamla arbetskamrater, det har varit Skolråd och Trivselkväll och lekkamrater till tjejerna har varit här en sväng.
Har bara hunnit träna EN gång den här veckan!
Katastrof!
Imorgon ska vi ha kalas för J.
Jag var väldigt nära att inhandla halvfabrikat men maken sa tvär-nä.
Så ikväll har vi stått i köket och grejat.
Tack Wild Kids.
Tack Fisher Price.
Tack Pringle Chips.
Nattinatti!

"Trivselkväll"

Varning för Jemista!

Läser jag på någons blogg från 2007 efter att ha googlat på nötallergi och Grekland.
Jemista är tydligen ugnsbakade tomater eller paprikor som brukar garneras med lite nötter....
Utan att det står någonstans.
I Grekland resonerar man tydligen, enligt en annan bloggare, att lite nötter i maten väl inte kan vara så farligt....Man känner ju knappt smaken (!)
ALLA träffar säger dock tvärsäkert och undantagslöst att man ska avstå från alla former av sötsaker och bakverk i Grekland.
Baklava! Hjäääääääääääääälp!
I o f s bra.
För bikinivänligheten.
Lite trist också.
Jag ska lära mig att säga:
"Íme allergikós stous xiroús karpoús" (=Jag är allergisk mot nötter.)
Jag ska också komma ihåg att ringa min läkare och be att få ett intyg på att jag måste bära en, eller ett par, jättejävlasuperstor adrenalinspruta i handväskan.
Plus ett big-pack med kortisontabletter....

Ändå TUR att det är jag, och inte något av mina barn, som är allergiker.
Karidhi betyder förresten valnöt och fondóki hasselnöt...

Hör göken gal om våren...

Jovisst.
Vi hörde den i förrgårkväll.
Alldeles nära.
Jag och J satt på terrassen och drack kaffe och insöp våren.
Men knappt hade vi hört göken säga sitt första "ko-ko" innan maken försvann in i huset, zoooooooom!
Lika fort var han ute igen.
Med en flaska i handen.
"Man måste ta en kaffegök när man hör göken!"
Jo.
Det kanske man måste.
Vår traditionsenliga gökotta blev inte av i år.
Tyvärr.
I sex år har vi träffats i skogen och ätit sillfrukost, lekt och grillat men ifjor fick vi - främst arrangörerna - nog.
Då satt vi i ösregn och huttrade och åt våra sillarumpor.
Vi har nog bara haft tur med vädret en enda gång av de sex!
Vi har lyckats pricka in de absolut regnigaste lördagarna varenda vår.
Lika regnigt som det var i förmiddags.

Blommorna kämpar på i alla fall.
De tycks tycka att regnet är toppen!

E och jag var på loppis i förmiddags.

Premiär!

Med gyttja upp på vaderna stod vi lydigt vid repet och väntade.

Jag förberedde E på att mamma kanske skulle bli tvungen att springa.

Det ville E absolut inte göra.

Så när linan brast tog jag henne på armen och sprang in på loppisområdet.

Ja, det går.

Sprang ju 7,5 km på 38 blankt igår, så man är väl ingen sillmjölke....

Innan det gått 2 minuter - fortfarande med E på armen -var jag lycklig ägare till en vit korgstol (30 kr) och till ett brunt litet trädgårdsbord (20 kr)!

Sen köpte vi 8 barnböcker för 40 kr.

Gick en sväng till men hittade inget mer intressant.

Vi letade efter en bok till E som heter "Nisse går till frisören" (O. Landström) men det fanns inte.

Om det är någon som hittar den på loppis så hör gärna av dig!

Träffade en gammal arbetskamrat, H, som köpt några gamla lampor.

Ännu en gammal arbetskamrat, J, - som idag var loppisförsäljare - frågade H om det var något värdefullt.

"Äsch, nääää" sa H fast jag vet.

Jag vet att han inte köper skräp.

Han kan det där.

Gör säkert en bra affär av sina fynd framöver.....

Nedan syns ett av mina fynd:

Just nu puttrar en köttgryta på spisen samtidigt som en kladdkaka gräddas i ugnen.

Lördag kväll.

Soffmys?

Ja, tills barnen somnat.

Sen blir det vindsröjning.

Jabba-dabba-do.

Carpe Diem liksom...

Jag har inte träffat mina vänner så mycket på ett helt år som jag gjort den senaste veckan!
Ok.
Kanske en lätt överdrift, men det får mig ändå att reflektera över hur det kan vara så.
Svaret är kanske givet.
Jag har tagit ett stort steg.
Jag har sagt upp mig från mitt gamla jobb, sökt ett nytt, fått det och börjat!
Det känns jättebra!
Från att jämt ha varit arg, sur och stressad har jag blivit glad, fri och... stressad.
(Stress är ett normaltillstånd för mig fortfarande men Rom byggdes ju som bekant inte på en dag....)
På det nya jobbet finns det en caféteria där man varje förmiddag kan få nybakta frallor och kaffe för en struntsumma.
Förra fredagen åt jag frukost där tillsammans med bästis A, hon jobbar i samma hus, och det var skitmysigt!
I tisdags på lunchen körde A och jag hem till bästis M och blev serverade lunch.
Superlyxigt!
Och vi hann prata med varandra!!!
Flera tusen fler meningar än vad vi brukar när alla våra åtta barn är med....


Senare samma dag, på kvällen, var J och jag ute och joggade med A och F.
Det var en underbar kväll, lite sol kikade fram och vi sprang över stock och sten, genom vitsippor och hallonsnår, ljusgröna bokskogar och dunkla talldungar.
LÖÖÖÖVLI!!
Och litta nördigt faktiskt....
J och jag har likadana löparbyxor.
Å andra sidan, vi har likadana barn också....


Och igårkväll, var det då dags för tjejträff hos H.
Jag cyklade hem till A och så trampade vi gemensamt vidare.
När vi cyklat ca 300 m tyckte vi att det var dags att "busa" lite.
Vi parkerade cyklarna på grusvägen och ställde oss bredvid för att tända varsin cigg.
Vem kommer då körande förbi om inte pappan i familjen S, och de två barnen i baksätet!
Amen fan.
Jag lovar att E (dottern) tryckte näsan mot sidorutan och såg allt.
Vi kommer att blåneka!
Vi gick ju givetvis av cyklarna för att plocka blommor till värdinnan och det var så kallt att andedräkten stod som rök ur munnen......
Japp.
Det är jobbigt men ibland alldeles nödvändigt att ljuga.
Sen kom vi ju då fram till slut och möttes av åtta andra glada och pigga tjejer!
Vi åt gott och drack gott och pratade gott.
H hade från början planerat in både Yogapass och bowling men vi var flera som tyckte att det räckte med att bara sitta och tjata över ett glas vin.....
Jag trodde att jag skulle vara hemma vid halvelva men klockan var visst halvett när jag kom hem!
A hade inget ljus på sin mormors gamla cykel men jag lovade att lysa för henne hela vägen hem.
Gick ju skitbra.
Min dynamo har visst tappat en skruv eller nåt för den liksom halkade ner hela tiden så att lampan lös på framdäcket.
Och grusvägen vi cyklade på är något hålig så även om jag stannade och drog upp dynamon så gled den ner igen vid nästa stöt...
Tur att vi redan har tre barn var också för vid varje gupp så slog man rejält i lilla snippelippen...
"AJ!", "AJ!", måste det ha låtit om oss i natten.
Tja.
Hem kom jag trots att det var becksvart ute.
Se vad lite vin i kroppen kan göra...

Dajmtårtan med hallon H hade gjort var försvinnande god.....
Jag hann inte ens fotografera...

Idag blev jag väckt av E och L klockan HALVTIO!

Hallelujah!

Jag låg i M:s säng, för E låg i min när jag kom hem, och M är hos farmor i stugan och städar stranden (!)

Medan J ägnat dagen åt att fortsätta renoveringen på vinden har jag och flickorna varit i trädgården, cyklat och handlat och bakat kanelsnäckor!

Skönt och avslappnat.

Imorgon ska jag jobba, jag är ju inte längre ledig på alla "lov" men det känns som om det inte spelar någon roll!

Jag är glad, mår bra och längtar efter mina egna barn när jag hämtar dem efter jobbet!

Serendipity

När jag gick i åttan frågade min klassföreståndare om det fanns någon i klassen som kunde tänka sig att ha en engelsk skådespelare inneboende några dagar.
Det kunde jag tänka mig.
Jag räckte upp min hand och anmälde mitt intresse.
Den engelske skådespelaren och hans tre kolleger anlände sent en kväll med bil (från Göteborg, dit de åkt med färja från England) och placerades ut i några olika familjer.
N, ledaren för teatergruppen från Harrogate, följde med oss hem.
Pappa hade dukat fram ett gigantiskt svenskt smörgåsbord med sill och snaps och vi satt uppe halva natten och pratade.
Det visade sig vara början till en livslång vänskap.
Ytterligare två gånger kom N tillbaka till Sverige med sin "Theatre in education" och bodde även då hemma hos oss.
Vi åkte också till Richmond en sommar och hälsade på N och hans fru G.
Vi hade en underbar semester med våra engelska vänner och vi blev väldigt förtjusta i den engelska miljön i Yorkshire men det har tyvärr inte blivit av att vi åkt dit igen.
Varje jul skickar vi emellertid julkort till varandra och skriver några rader om vad "som hänt".
Överst på sin lilla julgran brukar N och G sätta ett foto av M "like a little fairy", trots att de aldrig träffat våra barn.



Men.
För några veckor sedan ringde N till pappa och sa att de skulle åka till Köpenhamn för att hälsa på G:s bror.
Skulle det vara möjligt att ses?
Vi bestämde ett datum och detta inföll igår.
Jag var lite nervös måste jag erkänna.
Vi har inte setts på 15 år och jag blir extra nervös av att konversera på engelska.
Men jag säger bara WOW!
Det var som om ingen tid förflutit (och ett glas vin sätter fart på grammatiken....)
Plötsligt satt de bara där i vårt kök, dessa två underbara, fina, intressanta och roliga människor och vi hade en fantastiskt trevlig kväll!
Vi bara MÅSTE hälsa på dem snart!


G sa att det var "Serendipity" att just jag räckt upp min hand den där gången i åttan och att just N hamnade hemma hos oss.....

I förmiddags var det dansuppvisning av M på torget.
Tyvärr sov L sin förmiddagslur så det vara "bara" pappa och mormor och moster A som kunde titta på henne, men bilderna vittnar ju om att det var bra!

Sen bjöd kusinerna på lunch.

Kusin J har fyllt 13 och bjöd på (jätte-)schnitzel och annat gott!

Efter lunchen följde kusin E med hem och lekte med tjejerna.

I TVÅ timmar samlade de vinbergssnäckor!

De hade superskoj.

J sneglade lystet på sniglarna och tyckte att vi skulle prova att tillaga dem.

Jag protesterade vilt.

Inte för att jag inte äter sniglar utan för att det är ett helsikes arbete att tillaga sniglar.

Jag fick läsa högt för J ur Per Morbergs kokbok:

"Sniglar är ett sjå. Man plockar dem på morgonen när det fortfarande är daggigt eller när det regnat lite, för det är då de kryper ut. Sen ska de gå på en sallatsbäd i tre dagar och ytterligare två dagar på finkornig sand och bajsa av sig. Sen ska de kokas i vinäger, salt och vatten. Då dör de. Sen ska de pillas ut och kokas tre fyra timmar tills de får en vingummiaktig konsistens. Skalen ska också kokas. Sen är det dags för fyllningen. Jag gör alltid vitlöksfyllning. Enkelt och smidigt - om man har en vecka på sig."(Morberg, Scenen, livet och konsten att laga mat/2009)

Behöver jag tillägga att jag fick maken på andra tankar?
Och jag blev inte speciellt sugen av att se den där snigelhögen i leran (barnen byggde snigelhus med lekplats till de små slembollarna) heller.

Urrrrk.

Serendipity = förmåga att av en ren slump göra en upptäckt

Knappt har den där askan försvunnit....

På nyheterna idag kunde man höra att flygplatserna i Grekland är stängda.
All annan (nästan) trafik in och ut ur landet är också stoppad!
MÄÄH!
Nu ser ni fanimej till att ordna upp det där - och det snabbt!
Inget jävla strejkande nu när vi äntligen ska åka på solsemester på första gången på sex år!!!
JAG ska äntra ett flygplan.
DET är inget jag gör av vällust direkt, så sabba nu inte hela min uppladdning...

Vi flög till Lanzarote för sex år sedan för att få lite sol på våra bleka vinternäsor.
Det blev dock inte mycket sol.
Det var rekordkallt för årstiden.
Och regnigt.
Toppen.
Resan kostade ju bara 27000 kr.
Maken ville välja en annan vecka men jag menade att vi skulle föregå med gott exempel och åka när jag hade ledigt från jobbet, dvs vecka 8 (=Sportlov).
Inte ta extraledigt här inte!
(Så korkad ska jag inte vara fler gånger.)
Dessutom hade M nyss fyllt två år (1,5 månad tidigare...) och då räknades hon som barn.
Och fick betala för egen flygstol och allt, tjohooo!


Japp, där satt vi med stickade tröjor på oss och strumpor i sandalerna och glodde när M lekte på lekplatsen sex dagar i sträck.
Men det var god mat i restaurangen i alla fall.
Och på kvällarna satt J och jag och huttrade på terrassen medan vi spelade Yatzy och drack whisky.
Alltid något.


Men till Kreta ska vi! om några veckor!!
SÅ SLUTA GENAST STREJKA!!!


Fick en väldigt vacker bukett av mina föräldrar idag.
De önskar mig lycka till.
Imorgon är en annan dag.


Nu ska jag baka med Leila.
Eller.
Leila bakar och jag målar mina naglar.

VårRuset

Här är de "Glada hönorna"!
Före start.
Men vi var minst lika glada efter målgång.
Och betydligt varmare!
Det var ju ingen majvärme igårkväll direkt...
Enligt hörsägen var det 9000 tjejer, damer, kvinnor som tog sig runt den 5 km långa banan!
FJORTONTUSEN!
Kan det stämma?
Måste kolla upp det nånstans.
Men visst.
Det kändes i starten - som var helt oorganiserad - att många ville fram samtidigt.
Jag startade tidtagaren på min mobil när jag passerade "Start" och den visade på ca 26:45 när jag kom i mål.
Det är jag mycket nöjd med.
Särskilt med tanke på att den första kilometern gick i snigelfart då jag hade fullt upp med att kryssa förbi alla gångare.
Med facit i hand skulle man varit lite längre fram från början, kanske i gruppen "Springa fort"?
Men kanske ändå inte.
När jag hade en bit kvar kunde man höra speakern (Peter Siepen?): "Och här kommer den första tjejen i mål, på SJUTTON minuter!"
SJUTTON?????????

Sen blev det picknick i gröngräset med en massa gott!
Ännu en svägerska anslöt till gruppen och fick sig ett glas vin.
Sen tog vi buss och tåg och cykel hem.
Tack laget för en härlig kväll!


Dagens husmorstips: Spara alla säkerhetsnålar (gärna i en liten låda märkt: Säkerhetsnålar) som håller fast prislappar i nyinköpta plagg. De kan komma till användning när man tex. ska fästa en nummerlapp när man tex. ska springa VårRuset.

Valborgshelg

Valborg firades hemma hos M och T och deras små töser. Som vanligt. Fast en mer tös i år.
Mycket folk. Som vanligt.
Hysteriskt många barn. Fler än vanligt.
Grillade korvar, chipspåsar, öl och vin. Som vanligt.
Mycket trevligt. Som vanligt.
Vi cyklade hem när barnen blev lite trötta (=gnälliga). Som vanligt.


Idag har vi varit i djurparken.
Det blåste lite småsnålt och kom ett par regndroppar.
Och det märktes på barnen att det var lite "dagen efter".
Men det var ändå roligt och skööönt att vara ute i så många timmar.
Snart byter vi inneliv mot uteliv.
"Vintern raaaasat ut....."