Ja, må han sova, ja, må han sova.....

...ja, må han sova en hel natt stackars karl...
Det hade varit den bästa födelsedagspresenten för min man som fyller 37 idag!
Nu hoppas jag att kulmen är nådd.
Vi orkar inte mer.
Vi är fan helt slut.
Vi lider av grav sömnbrist.
Alla utom M faktiskt.
Skönt för henne att hon inte störs av nattpatrullen...
Igår var J och jag ute i trädgården och klippte gräs och trimmade rabatter tills det började skymma.
Ca 21.30 gick jag in och möttes av en fruktansvärd stank!
Stanken lokaliserades till L:s lilla stjärt.
Jag väckte henne, bytte ännu en lösbajsblöja och gav henne pyttelite majsvälling.
Den envisa magbakterien vägrar att ge sig av.
Sen gick vi och la oss och somnade innan vi hann stänga ögonen.
Klockan två vaknar jag av att J slänger ner L i sängen bredvid mig.
Bredvid henne skymtade jag E.
Hur länge hade hon legat där?
L vägrade att somna om!
I en och en halv timme lockade och pockade och hotade jag för att få henne att SOVA!
Till sist domnade jag bort av trötthet.
Imorse berättade J, som sov i E:s säng, att de två små systrarna levt jävel och sprungit fram och tillbaka i korridoren.
Klockan FYRA på morgonen!!!
Myspyset med presentöppning och sång blev aningen galet och stressat imorse kan jag säga....


Min dator är inlämnad på service och för lite allmän genomgång.
Jag har saknat den i flera dagar.
Nu sitter jag här på lunchrasten, instängd på mitt rum, och bloggar och ringer privata samtal.
Så jäkla osocialt.
Helst av allt skulle jag vilja lägga mig på mattan under skrivbordet och sova en stund.
Typ femton timmar.


Nej, nu är det dags.