...men inuti väntar ett vulkanutbrott på att explodera...Ännu en natt med bara fem timmars sömn.
Ännu en kväll där L kommer vandrande vid halvelva och vägrar att gå och lägga sig igen.
Just då man själv fått undan allt hushållsarbete och packat alla väskor och hängt fram alla kläder och fixat undan alla måsten och bara drömmer om att få lägga huvudet på kudden.
Då kommer hon.
Lilla L.
Jag byter blöja.
Jag gör en flaska välling.
Till.
Jag går och nattar.
Hon kommer upp.
Jag går och nattar.
Hon kommer upp.
Hon får ligga bredvid mig.
Hon sparkar och pratar och hoppar.
Vi kommer överens om att hon ska sova i sin egen säng.
Jag går och nattar.
Hon kommer upp.
När klockan närmar sig halvett - och mannen sedan länge sover i soffan (en av oss måste ju försöka sova) - då blir jag fullkomligt tokig.
Jag öppnar ytterdörren, springer ut i den svarta kalla natten i ett alldeles för kort nattlinne.
Jag rotar fram spjälsängen som står längst in i garaget, slänger bort allt bråte som ligger i och under.
Med oanade krafter bär jag in sängen under ena armen, skjuter den framför mig (den för ett jävla liv) genom hela korridoren, in till L:s rum, vräker bort växasängen och kastar ner madrass, kuddar och täcken i spjälsängen.
Sedan trycker jag ner L under täcket och kräver att hon ska sova.
När jag lämnar hennes rum står systrarna sömndruckna och förvånade och kikar försiktigt ut från sina rum.
Mannens frågande blick undviker jag.
Åt männen i de vita rockarna som står i dörröppningen - med den där tröjan med ihopsydda armar ni vet - räcker jag finger.
Nu ska jag SOVA!!!
Och det får jag.
Ända till klockan fem.
Då L ställer sig upp i spjälsängen och skriker.
Så att alla vaknar.
HALLLÅÅÅ!!!
Jag har ett jobb att sköta!
Jag har ett liv att sköta!
Desperat ringer jag till bvc - fast jag vet att jag inte kommer att få någon hjälp.
"Ring vår psykolog..."
Visst.
6 kommentarer:
:(:(:(
Jag säger bara - Anna Wahlgren och Sova hela natten kuren! Hoppas det vänder. Många kramar
Usch usch usch vi har också en liten nattvakare här hemma, det tär på krafterna =(
Kram Jenny (i Veberöd)
Tack för kommentarerna! Anna Wahlgren funkar tyvärr inte längre. (Jag sågade henne rejält i ett tidigare inlägg, Miss Sophie...hihi).
Nä, det här har ju pågått i 2½ år. Jag får väl luta mig tillbaka (gärna i sovställning!) och inse - som bvc-sköterskan sa - att barn är olika... (NÄHÄ??? Är de???)
Jag antar att du fått alla tips redan, att du är totalt fed up på förståsigpåare, AW-anhängare, metoder hit och metoder dit.
Jag kan inte ens säga att jag förstår, för jag har själv två barn som sover mellan 19.30 och 7.30 VARJE natt.
Jag hade min egen väg att gå när det gällde att lära dom sova och med det i ryggsäcken har jag hjälpt andra morsor och farsor att få deras barn att sova, det är otroligt givande att se dessa ungarna sova gott hela nätterna nu! I vissa fall har jag varit med hemma hos dom, sovit hos familjen för att komma igång. Tänk på saken, jag gör gärna ett försök. Kram!
Det enda jag kan säga, utan att vara en "förstå-sig-påare" är att Anna Wahlgren fungerar på vår dotter. Hon var inne i en grymt jobbig icke-sova period och efter 3 nätters kurande var det helt annorlunda! Men som sagt barn är olika :) Det verkar som det är bättre med sovandet för dina små nu. Många kramar!
Skicka en kommentar