Försiktighetsåtgärd inför kommande fest....

Min lilltå är fortfarande rödsvullen och ser mer ut som en liten prinskorv än en tå.
Men den fungerar!!!
Jag kan använda gympaskor, springa och spela bandy precis som vanligt!
Och det är så SKÖNT!!
Däremot kommer det inte att bli så skönt den dagen då jag måste pressa ner foten i en liten högklackad sak...eller en stövel....
Hmmm. Inte så smart kanske ändå.
Att inte låtsas om att man verkligen är skadad.
Jag har bara så s-v-å-r-t att ta till mig sådana saker.
Jag tror att jag är odödlig.
Som på innebandyn till exempel.
Jag är aldrig rädd för närkamper.
Jag får smällar, armbågar i sidan, trillar och rullar och håller på - men jag har hittills aldrig blivit skadad! (Peppar peppar ta i trä tvi tvi etc....)
Men att en sketen liten tå ska kunna stoppa min framfart har jag mycket svårt att acceptera.
Därför har jag inte gjort det.
Jag har förträngt det.
Tills min käre arbetskamrat R råkade stämpla min fot i en liten närkamp i dagens bandybatalj.
AAAAOOOOOOOOO!!!!!
Smärtan fick mig att vackla till en stund.
(Men det kan man inte stå och fundera på mitt i matchen - motståndarna måste stoppas till varje pris!)
Måste införskaffa gympadojor med stålhätta tror jag.
Just av den anledningen ska jag ha mina Dr Martens på kommande kräftfest.
Det är familjen med den olycksaliga stenen som bjuder ;)
Och jag känner inte att jag vill offra fler tår...
Kommer nog snarare att ta en tår. Eller flera.