Bekvämsemester är grejen...

Tanken var campingstugor på cykel-ön i sundet.
Liksom vår succésemester i fjor.
Dock var alla stugor på ön uthyrda när vi försökte boka för några veckor sedan!
(Utom en för 3000 kronor.....)
Snopet.
För trots att den här helgen varit inplanerad sedan länge så har vi liksom inte blivit färdiga utan mer tänkt att "Asch, det är så långt dit, det löser sig."
Då kom jag med förslaget att vi skulle ta in på hotell och "göra stan" på barnens vis.
(Inspirerad av en annan bloggare;)
Sagt och gjort.
Mamma Hedenhös - A - bokade nyaste Scandichotellet mitt i city!
Och vilket hotell.
Supernajs.
Efter incheckningen knallade vi ner till torget där luften var tjock av dofter från ungerska korvar, grekiska kycklingspett, thailändska grytor, friterade langos och all möjlig annan festivalmat.
Vi åt och drack i gassande sol och hoppade därefter på bussen till Folkets Park.
Och vilken fantastisk oas den parken är!
Tack vare att den stora festivalen pågår i staden så var det nästintill folktomt i parken!
Gratis inträde och 10 kr - festivalpris! - per attraktion gjorde inte saken sämre.
Barnen kunde åka karusell efter karusell utan minsta väntetid.
Vi åt glass och badade och hade det ljuvligt.

Medan barnen skuttade runt i plaskdammen låg vi vuxna på filtar och sippade rosé ur plastglas.
Mycket angenämt.
Väldigt mycket angenämt.
Så mycket angenämt att den där boxen var förvånansvärt lätt (!) när vi packde ihop ungar och filtar och foppatofflor och russinpaket för att ta bussen "hem" till hotellet...
Hmmm.
Givetvis kom M på att hon glömt sin lilla handväska med sin plånbok i nånstans - men var???
Amen....
Då fick en av de lätt rosépåverkade mammorna (guess who??) rusa runt hela parken igen i jakt på väskan.
Som TUR var hade M förlagt den hos den ärligaste killen på hela stället - piuh!


Vi kom knappt in på hotellet igen.

Vi snubblade nästan över alla kändisar som drällde omkring i entrén och i hissarna.

Guuuuud så jobbigt, asså.
E.M.D, Erik Grönwall, Erik Saade, Molly Sandén och gud vet hur många till bara satt och stod och fanns överallt.
Gissa om några blev alldeles till sig i trasorna??
Ja.
Inte var det döttrarna.
Nej.
Men MAMMORNA!
Huhuhuuhuuu så fniddriga vi blev....
Alla tio duschade raskt av sig, tog på lite fräscha kläder och lull-lull och så klämde vi ut de sista dropparna ur den stackars boxen.....

Fondue stod på kvällens meny.
Och en flaska vin.
Till mammorna.
Våra tre barn åt som vanligt ingenting (faktiskt inte ens sockervadden, men det kan man ju mer förstå så j-a äckligt som det är!)
Barnen var supertrötta efter middagen, så när vi kom tillbaka till hotellet körde vi "operation läggning" av alla de sex små änglarna.
Sedan bar vi in alla de sovande barnen i ett och samma rum så att mammorna och papporna kunde sitta och prata - och dricka lite mer vin - helt ostört.
Och så kunde mammorna klappra ner i sina trätollor till foajén och prata med de små 15-åriga groupisen.
Herregud!
De hade suttit utanför hotellet hela kvällen bara för att få prata lite med och bli fotograferade med sina idoler.
(Och de satt till och med kvar imorse!)
Vi sprang ju på dem hela tiden.
Speciellt Erik i E.M.D för han var ju ute och RÖKTE...


Men vi var inte bara nere i foajén för att busa, nä då.
A och F hade fönster på sitt rum, som man kunde öppna.
Så då klättrade vi helt enkelt ut på autriumgården, hahaha!
Och när klockan slog tolv och man mest sa "Schle, schle, aschlöe...." och F hade imiterat sina Clarkskors läte för trettiofjärde gången då var det liksom dags.
Lite bärande av barn igen och sen somnade vi på studs.

Men.
Alltså.
Medaljens baksida.
Vi vet ju om det.
Men vi kan ju inte sitta hemma och tjura på grund av att L vaknar klockan 5 varje dag och är vrålpigg.
Och sur.
I över en timme höll jag på att försöka söva henne igen samtidigt som jag var skiträdd att hon skulle väcka de andra.
Och det gjorde hon ju till sist.
Så klockan sex var alla pigga och glada.
NOT.
Men det var väldigt gott om plats i frukostmatsalen när vi klev in vid åttatiden.
Och då hade vi ändå dragit ut på det.
Familjen Hedenhös snarkade samtidigt gott i sina sängar.
Grrrrr.
Så småningom kom även den falangen invndrandes till frukostbuffén.
Fast då var det lite mer folk överallt så de fick sätta sig en bit ifrån vårt bord.
Plötsligt kommer A liksom susande, lätt hukande fram till mig och väser:
"Regina Lund vid filen. NU!"
Och jo då.
Där stod hon.
Jag tycker att hon är cool.
(När Lars Molin som ligger bakom "Potatishandlaren" och "Saxofonhallicken" bl a, precis gått bort höll hon ett imponerande fint minnestal till honom på Guldbaggegalan...)
Och nu stod hon här.
Vid filen och flingorna.
Helt rätt klädd.
För ett nattklubbsbesök...
Jag kände mig som superlollan nummer ett.
"OOoh, nu skau jau ud å mjölka koårrna..."

Sen kom Molly - i väldigt präktig kofta och axelväska - och Mattias i E.M.D.
De ser ganska vanliga ut fast Mattias (eller Martin som A envisades med att kalla honom, stöööön, hon vet ju i-i-i-ngenting liksom.... Tur att hon inte sprang efter honom igårkväll i Tomas Di Leva-blusen och ropade "Martin, Martin, kan jag få din autograf??...." som hon mycket väl kunde ha gjort efter allt det där vinet!) dolde halva ansiktet bakom ett par enorma solbrillor. Solbrillor?
Till frukosten.
Hmm.
Tonårsvarning.
Danny (wo-ho-ho) såg vi inte till förrän han checkade ut.
Synd.
Han åt säkert sin frukost på rummet.
Rädd för groupies kanske.
Eller småbarnsmorsor i hysteriska blusar och träskor.

Som de goda ansvarstagande föräldrar vi är så genomförde vi ännu en utflyktsspäckad dag idag.
Ja, efter att vi fiskat upp lilla I som tog ett ofrivilligt dopp i hotellbarens guldfiskdamm...
Båtrunda och lekplatsbesök stod på agendan.
Ja, vi är så rediga.
Men det blev mest Ramlösa på filten idag bör kanske tilläggas....


Detta blev - som vanligt tillsammans med Hedenhösarna - en mycket trevlig och minnesvärd helg!

Precis lika bra som om vi bott på en camping!

Dock fick vi träffa mer kändisar, leta efter fler väskor och bortsprungna barn (jodå, lille O fick för sig att han behövde en sked till sina nudlar och tog sig en promenad på egen hand, fy f-n vad paniken steg inom loppet av ett par minuter innan A hittade honom...), åka mer stadsbuss och åka mer karuseller och ja, mer av mycket!

Nu är jag så trött.

Det är dags.

Natti natti.