Himmelskt på Heden och kolossalt kollektivt

Igår kväll - tog vi det säkra före det osäkra - och cyklade hem till familjen på Heden.
Det där med taxi har vi lärt oss inte fungerar och att övernatta var inte särskilt aktuellt med tanke på dagens strapatser.

Vilken middag!

Den familjen kan konsten!

Kokkonsten alltså.

Fisk- och skaldjurspaté med romsås till förrätt.

Helgrillad fläskfilé med rödvinssås, trafikolyckepotatis (nu blev ni allt nyfikna, men jag förklarar inte mer), ugnsbakade rödbetor med chévre och sötad balsamvinäger till varmrätt.

Mintchokladkladdkaka med vispad grädde, hallon och kiwi.

Jag kan sammanfatta denna måltid med ett ord:

Himmelsk!

Vi satt utomhus hela kvällen trots att det inte var lika varmt som det var på kvällarna för en månad sen.

Nu är temperaturen mer som man är van.

Alltså fleecejacka och filt över benen.

Och fastän vi bestämt oss för att inte cykla hem en minut senare än 23.00 så blev ju klockan som vanligt över midnatt...

Skitkorkat med tanke på att vi skulle upp tidigt idag och att alla egentligen behövde sömn.

Men så rationellt tänker man inte vid den tidpunkten, efter ett visst alkoholintag och med trevligt sällskap.

Man vill inte att förnuftet överskuggar gemytet.

Och det får man givetvis sota för.

En timme försenade stod vi trots allt där vid busshållsplatsen och väntade.

Jag blev uppvaktad med sång och presenter när jag klev ur duschen (ja, jag var först uppe...) och sen packade vi snabbt (mjaaa....) och drog iväg.

Om VI var försenade så var det i-n-g-e-n-t-i-n-g mot vad tåget var när vi kom till stationen.

Något elfel trydligen och folk hade stått lääääänge på trottaren och väntat på ersättningsbussar.

Dessa kom dock aldrig.

J kastade sig in i en taxi (jodå, mitt på dagen finns de!!) för att hämta vår bil, men preciiiis när han åkt iväg sa de i högtalarna att vi kunde kliva på tåget.

Stön.

Ringde J och han kom tillbaka igen.... (100 spänn kostade den lilla rundan....)

Efter en kvarts väntan tuffade så tåget äntligen iväg.

Dock tog resan dubbelt så lång som den brukar vilket fick till följd att lillbrorsan satt och väntade en hel timme på oss på caféet där vi stämt träff....

Efter lunchen tog vi stadsbussen till området där min mormor bodde och där jag tillbringat mycket tid under min uppväxt.

I centrum avslutade vi utflykten med ett par ärenden i butikerna och ett på hamburgerkedjan Max.

Precis vad jag längtade efter.

Not.

Jag längtade efter en kall drink.

Det fick jag i o f s.

Jag drack Ramlösa Citrus till min burgare.

Tågresan hem gick bra, men nu dröjer det nog länge innan jag väljer kollektivtrafik igen.

Det är ALLTID klödd när vi ska göra utflykter!!

Hur är det möjligt?

Jag är dessutom bara halvnöjd med dagen.

Barnen har varit gnälliga poch bråkiga.

Det är de oftast när vi åker iväg så här.

Tror jag väntar ett år tills de får följa med nästa gång.

Eller ännu hellre - jag åker alldeles ensam.

Sååååååååå skönt.