Hur firar man den sista?

Igår hade vi barnkalas för de närmast sörjande vännerna till E och L.
Och för deras föräldrar.
Som är mina och J:s närmast sörjande.
Mycket praktiskt.
Kalaset började klockan 14 med presentöppning, pastasallad och strålande solsken.
Följdes av godis, bad i poolen, födelsedagssånger, hurrarop och tårta.
Barn kan verkligen leka oavbrutet.
I massor av timmar.
Vi föräldrar får då och då tillfälle att byta ett par ord med varandra.
När regnet kom bestämde vi att barnen behövde korv med bröd.
(Och kanske en del vuxna behövde det också...)
Sagt och gjort.
Grillen startades och pappa F fick det tunga ansvaret att vaka över de små korvarna.
Den som gick riktigt nära honom kunde höra:
"Här gör man sig till och kokar rödvinssås i timmar, gör trafikolyckepotatis och marinerar fläskfilé enligt konstens alla regler...mutter, mutter.... och vad bjuds det på den här syltan...mutter, mutter...en fattig korv....."

Vid 21-tiden körde/cyklade/gick alla hem.
Nästan.
Två flickor ville sova över.
Jättemysigt!
M:s två äldsta vänner.
Det är så coolt.
Hoppas att de alltid håller ihop!!!


I vilket fall - var det en underbar kalasdag!!!

Och idag fyllde yngste grannen år!
Så då blev det kalas igen.
Och god mat.
Tur att man sprang 9 km imorse...
Nu är det slut på semestern.
Imorgon börjar det nya livet - för imorgon är det måndag.
(Man kan inte börja ett nytt liv på en tisdag eller fredag.
Måste vara en måndag.
Misslyckas man sen den måndagen, typ att någon på jobbet bjuder på tårta, ja då är det kört.
Då får man börja om nästa måndag.)
Hur firar man den sista semesterdagen egentligen???
Man firar ju alltid den första med pompa och ståt!
Leka med lera....kanske.....?