Nu har jag trillat dit igen!

Mammaledig för tredje gången - och städar mer än nånsin!

Vet att det "går över" så fort jag börjar jobba, men hur kunde det gå så här?

Igen???

Jo.

Jag älskar mitt hem.

Och jag älskar det än mer när det är alldeles nystädat.

Inte en smula på golvet, inte en tandkrämsprick på badrumsspegeln, inte ett spillmärke på diskbänken.

Aaaaaah, vad jag mår gott då!

Och nystädat är det ju för det mesta.

I alla fall på ytan.

Gardinstänger, ovansidan på köksskåpen, ventilationsventiler och annat sattyg som är högt placerat klarar sig från min städiver...

OCH - bilen.

Konstigt faktiskt.

Inget barn, man eller jag själv för den delen, lämnar det här huset utan att vara tvättad, kammad, ha rena och nystrukna kläder...

Mina barn får vara hur lortiga som helst på kvällen men när de lämnar hemmet på morgonen ska de vara rena från topp till tå - utan undantag.

MEN - bilen.

Den kan se ut lite hur som helst.

Jag hinner (prioriterar) liksom inte den.

Inte så att det ligger gammalt godispapper och läskburkar (nejnejnej, ni känner väl mig?) och skräpar, utan den är bara - skitig.

Vår "gata" är en lerig grusväg med 87 hålor så hur försiktigt man än kör så ser bilen alltid ut som ett lermonster, speciellt om det regnat.

Visst, jag torkar av det värsta inuti med wettextrasa och såpa - I love skinnsäten! - så att inte VI blir smutsiga på våra hela, rena, nystrukna :) kläder. Of course.

Och då och då parkerar vi inuti Preems automattvätt, men mellantjejen är så hysteriskt rädd för de stora borstarna, så jag avstår hellre...

Att kånka ut alla tre och stå utanför och titta är inte ett alternativ.

Att tvätta själv hemma är inte heller ett alternativ.

Maken blir ALDRIG nöjd utan säger att jag "slarvar".....

MOI!?

SLARVAR?????



Igår, när en väninna var här, förundrades hon över hur jag alltid kan ha så rent.

Jomen, jag ÄR ju hemma, och jag kan inte gå och glo på skiten (som inte finns mer än i min egen hjärna...).

Men visst, det blir en mani (och jag vet fler som har haft den men botats när de börjat jobba!).

Men jag trivs så bra hemma.

Och jag vill hålla mitt hem snyggt.

Om jag skulle få lite ledig tid bara med mig själv, skulle jag nog välja att vara - hemma.

Att bara få gå och pula och fixa och pynta och mysa.

Skulle det bli en gång till skulle jag åka till nån storstad och shoppa, haha!

Det är liksom nummer två!

Men jag tänker väldigt sällan att jag vill ut och resa och besöka nya platser och vara med om "äventyr".

Det är inte jag.

Malin Wollin - krönikör i Amelia - träffar mitt i prick när hon skriver (apropå att trivas bäst hemma):"Jag känner inget behov av att ha ätit grillad kyckling på en dammig landsväg i Thailand eller ha bajsat i ett hål i Kambodja...."

Nä, inte jag heller.

Mina adrenalinkickar får jag när jag står vid plastbandet två minuter innan en loppis öppnar...

Vilka fynd ska jag göra idag???

På tal om fynd.
Nu väntar City Gross.