torsdag 7 maj 2009

Det blir aldrig som man tänkt sig...

Nyss hemkommen - nåja, hunnit duscha och lägga två febriga döttrar - från...träningen...som fick en något oväntad vändning.
Eftersom det är "Sommarjympa" är det inga "fasta" ledare på "fasta" dagar.
Ungefär en vecka i förväg kan man på Friskis & Svettis hemsida se vilka pass/ledare det blir.
Det är roligt tycker jag - för det allra mesta i alla fall, i måndags var det ju superduperkul med ett aerobicspass!
(Jag var som en våt fläck som någon kunde torkat upp från golvet efteråt. Jag ÄR aerobicstjej! och I'll be back!!!)


Idag stod ledare D mitt på jympagolvet.
(Det skulle varit ledare A men hon hade hastigt insjuknat.)
D är en bra ledare tycker jag och det övertygade jag min tveksamma kompis Å om också precis innan D presenterade sig och sa att det skulle bli ett Corepass.
Hmmm.
Här blev jag själv misstänksam.
Core?
Ja, det är väl som ett vanligt medelpass fast man ska tänka på att "suga in naveln"???
Men ack.
Så.
Fel.
Jag.
Hade.


Efter en kvart var jag helt övertygad om att denna typ av pass inte är gjorda för såna som mig.
Såna som jag behöver nämligen få ut maximalt på kortast möjliga tid, i mitt fall oftast på en timme.
Jag menar innan jag hann flytta höger fot från punkt A till B hade jag funderat ut vad jag ska laga till lunch imorgon och när vänsterfoten gjort samma procedur så hann jag gå igenom upplägget av vem som hämtar och lämnar på Musikskolan imorgonkväll!
Lååååååångsam musik.
Lååååååångsamma rörelser.
Gäsp!
Vila kan jag göra i soffan liksom...


J var iväg på jobb denna afton.
Således hade min mamma stressat hem för att passa våra tre barn - varav två febriga och gnälliga.
Följdaktligen hade jag en timme - bara med mig själv - alltså EN ENDA ynka timme på mig att bli sådär härligt utpumpad, svettig och full med nya krafter.
Och vad händer då?
"Plocka kulor, sådärja, och så tar vi höger och sen tar vi vänster..."
Nej fan.
Sån't tjafs har jag inte tid med!


19.24: Krälade diskret bort till Å och frågade om hon ville följa med ut och springa. Det ville hon inte. Tyvärr är det svårt att smyga ut ur en fullt upplyst jympasal utan att någon ser, och jag är hemskt ledsen D, jag gillar dig men det hjälps inte. Jag bara MÅSTE känna att träningen ger nåt. Har inte varit ute på hela dagen och kommer inte ut imorgon heller. F'låt. Och goodbye.

19.28: Efter att ha låst in väskan i bilen sprang jag i mina fina inomhusjympaskor bort till en slinga som ligger en bit från jympasalen. Det sägs att slingan är 900 m men det undrar jag. Först hade jag bara tänkt springa 3 varv, men jag var så på g att det blev 6 stycken! ("Run Forrest run!") Så jag sprang sammanlagt i 35 minuter och då tog det ändå ca 6 minuter tur och retur till bilen! Snacka om att vara målinriktad!

20.03: Trött, plaskvåt och högröd i ansiktet, aaaaaah, så skönt. Snabbt hem och avlöste mamsen. TACK mamma - för allt du gör för mig förresten!!!!


Så då blev det ännu en löprunda den här veckan.
Man tackar.
Igår tidigarelade vi ju vår joggingtur på grund av att J skulle iväg efteråt.
Men om förra onsdagen bjöd på fjäderlätta rådjurstripp så hade våra steg igår mer karaktär av klampande elefantdunsar.
Herregud så tungt det kändes.
Och då sprang vi ändå lite fortare än förra onsdagen!
Märkligt att det kan kännas så olika...


Hoppas att alla barn är friska och glada imorgon!
Vi ska ha planeringsmöte med andra paret i vår festkommitté.
När vi skulle planera nyår så turades våra sex barn om att vara sjuka på inplanerade planeringsdagar så det slutade med telefonkonferens...
Fast det blev ju skitbra ändå!
Men imorgon ska familjen A/O bjuda på turkiska specialiteter och det vill man ju inte missa!!!
Senast vi hade fredagssamkväm med dem hade vi italiensk afton.
Dvs, vi beställde pizza...
Det är så man skäms!
Vi som ALLTID lagar mat.
Måste varit en stressig vecka?????


Provbakade en hallonpaj imorse.
Blev godkänd av familjen och kommer troligtvis att dyka upp på någon bjudning framöver.
Själv tyckte jag att jag ville modifiera receptet något, öka på mängden hallon och dra ner på sockret, men det höll J och M inte alls med om.
Tusan.
Glömde fråga mamma vad hon tyckte.
Aja, jag hinner nog.
Ska ju bara vara hemma imorgon och peta in Alvedon- och Iprensuppar här och var, snyta en och annan näsa, förhoppningsvis byta färre bajsblöjor än idag (tror jag bytt 8 stycken!)......


Men kvällens löprunda.
Den blev pricken över i:et.
Det är tillåtet att tycka att jag är knäpp.
Det bjuder jag på.
Börjar få j-t bra kondis också....

2 kommentarer:

A-K sa...

Hmm, jag vet inte Sis...., jag får ångest när jag läser om din energi! Var hämtar du den ifrån?? Kram på dig, duracellkaninen!

SiS sa...

Energin kapslas in på de 23 timmar om dygnet som jag står på stand-by... för att fullkomligen explodera den där timmen jag har till träning! Och för att citera en världskänd och älskad barnboksförfattare:
"/...)o nu så har sommaren ko-ommit,
o bena e fulla av spring!"
(Tro mig, jag har inte alltid sån energi... Men jag är fruktansvärt effektiv, haha!)
Kram