"Kärleken väger ingenting

och ändå är ingen kraft på jorden starkare."

eller

"Jag bär sonen som den sista droppen vatten i öknen och när solen bränner lägger jag en kupa över och den är gjord av miljarder fäder på jorden."

Citaten är hämtade ur "Min son fäktas mot världen" och är den bok jag valt att läsa sen Liza Marklunds "En plats i solen" lästes ut för ett tag sedan.
Ganska stor skillnad på författare och författare och det är just det som är så berikande!
"Min son..." är väldigt skön att läsa.
Men det gäller att hänga med i svängarna.
Även om tempot är lågt är aforismerna många och långa och utsvävande.
Det tar ett tag innan man kommer in i både handling och i sättet att läsa.
Ingen bok man lägger på damrummet för att ströläsa alltså....
Igenkänningsfaktorn i miljöerna roar också.
"Åh, där har ju jag varit".

Ja.
Det är Björn Ranelid.
När jag lärde känna honom i "Stjärnorna på slottet" tänkte jag direkt (fast ändå lite tveksamt) att jag skulle läsa något av honom.
Min väninna K och jag hade tänkt samma tanke men hon log klurigt och sa att hon gärna hade börjat med "Kvinnan är det första könet".
Månntro, hehehe.
Nu har stjärnorna lämnat slottet för den här gången.
Förbaskat tråkigt.
Jag vågar påstå att det är en av SVT:s bästa satsningar.
Året då Peter Stormare och Jan Malmsjö var med har nog varit bäst, med denna omgång som god tvåa.
Jag vet inte varför jag fascineras av serien?
Det känns bara så - äkta.

Precis som Guldbaggegalan som visas om en liten stund.
Not.
Klart att de måste ha en konferencier som Johan Glans för att folk överhuvudtaget ska orka se snobberiet.
Jag såg "Sånger från andra våningen".
Jag såg Guldbaggegalan strax efteråt.
Den filmen fick hur många baggar som helst.
Antingen är jag jävligt korkad och enkel i mitt sätt att tänka, men..........
Kul den gången, ett helt annat år, som Crister Henriksson kängade till med att det var synd att inte fler fick se "Veranda för en tenor" eftersom den bara visades på v-ä-l-d-i-g-t smala biografer.
Jag har inte sett "Veranda för en tenor" men jag tyckte det var bra sagt av Crister Henriksson.
Jag tycker att det ska vara mix.
Mix mix.
Det blir bäst.
Kalle Anka, teater, buskis, opera, Bolibompa, Liza Marklund, Björn Ranelid ;)

Nej, nu väntar Skånes roligaste i rutan!