Riskgratäng

Jag visste att det var en chansning.
Men ändå tog jag mod till mig.
Omsorgsfullt skalade jag King Edwards, kokte dem, vispade med (standard-)mjölk, en klick smör, salt, peppar och ett ägg.
En krämig sås gjord på smör, mjöl, mjölk och mycket dill.
Två torskblock á 400 g placerades i smord form.
Jag SPRITSADE (=överkurs en vanlig onsdag) potatismos runtom fisken, hällde över den smaskiga såsen, toppade med riven ost.
Nästan som min mormors recept.
De gyllenbruna spritstopparna var ljuvligt krispiga och doften var aaaaaaahh.
Voilà.
Men.
TRE sura miner på TRE sura döttrar.
"F-I-S-K???"
Jag och mannen åt emellertid med god aptit.
VARFÖR gillar inte våra barn fisk?
Nu när jag blivit lite halvvegetarian och allt...
Det var ju jättegott!
Gnngnnng, ungjevvlar......


Det är ju roligt med mat.
Det är roligt att se andra laga mat.
Jag älskar att titta på Per Morberg och Bo Hagström, Tina Nordström och Paolo Roberto och varför inte "Halvåtta hos mig". (Fast där är det nästan Helge Skoog som står för mesta underhållningen med sina kommentarer!)
Det är roligt att äta god mat.
Det är roligt att äta mat som man mår bra av.
Har jag nu tvingats inse.
Jag har en fruktansvärt tråkig mage.
Jag orkar inte förklara mer än att jag haft problem i många, många år men att det nu är värre än nånsin.
Jag motionerar regelbundet, jag äter enligt kostcirkelns alla regler, jag dricker vatten, blablabla.
Jag tror att stressen, köttet och kaffet är bovarna.
Har inte druckit kaffe på FYRA dagar. (OK då, 2 små små koppar)
Har inte ätit fläsk-, eller nötkött på över två veckor.
Stress?
Tja, då får jag byta liv.
Lämna bort barnen, sluta jobba etc.
Alltså, det är inget alternativ, haha!
J:s farmor sa åt mig, när hon levde, att "vissa av oss" bara mår bra av kokt mat.
Jo.
Det är så sant som det är sagt.
Jag väljer bort rökt, stekt och fettdränkt (OBS! Mättat-fett-dränkt).
Jag äter mindre portioner - och det är skitsvårt!
Och.
Jag mår faktiskt bättre i magen.
Jag har märkt skillnad redan.
Men minsta lilla "feltramp" så here we go again...
Kaffet är utan tvekan det absolut svåraste att avstå ifrån.
Men jag kommer att dricka kaffe ibland.
Jag är inte absolutist.
Precis som med köttet eller det stekta eller det rökta eller vad det nu kan vara så säger jag att jag undviker.
Blir jag bjuden så äter jag.
Inget jävla trams.


Så borde mina flickor tänka när deras mamma satsat en eftermiddag på att laga nostalgisk fiskgratäng.
Med fem små flickor i huset - M hade två kompisar med hem efter skolan - ordnade jag femstjärnigt mellanmål samtidigt som jag bakade en kaka till middagen i helgen samtidigt som jag lagade fiskgratäng enligt konstens alla regler.
Jag borde få minst 10 prestationspoäng av Helge Skoog?