Alla Hjärtans Dag

Det här supersnygga armbandsuret fick jag av J imorse!!!!
Totalt oväntat och överraskande.
Jag blev såklart jätteglad!
Klockor är inget man springer och köper till sig själv särskilt ofta...(=aldrig)
Och vi brukar inte "fira" Alla Hjärtans Dag speciellt, förutom att det är svärmors födelsedag och då är det ju henne vi firar!

Glad blev jag också när jag (eller rättare sagt min mamma) upptäckte att amaryllisen jag fick av min morbror med familj på julafton har börjat om på ny kula...
Utblommad och bortglömd i hallfönstret har den trängt upp två nya knoppar.
Hoppas att det blir nåt av dem?
Coolt att ha röda amaryllisar till påsk...
Eller kanske de blir gula?

Mindre cool har den här helgen varit.
I fredags eftermiddag klagade M på magont.
Favoritmiddagen hon beställt låg orörd kvar på hennes tallrik medan det bleka ansiktet sjönk allt längre ner mellan soffkuddarna.
Och så kom den då.
Kaskadspyan!
In i duschen, tvätta soffkuddar och mormors fina matta, på med ren pyjamas och så ner i soffan igen där hon somnade gott.
Sov sen hela natten och vaknade hungrig på morgonen!
Vad var det här? frågade vi oss.
Men för att ta det säkra före det osäkra lät vi E stanna hemma från O:s efterlängtade "Superhjältekalas".
(Och det är inte roligt att förklara det för en förväntansfull 3,5-åring som varit och köpt present och hängt fram sina Pippikläder.)
Vi väntade och väntade, alltmedan barnen var ute och rasade i snön och käkade godis, att nästa familjemedlem skulle insjukna i vad vi befarade var kräksjuka.
Nä.
Ännu har ingen drabbats.
Av DET.
Däremot tempade L över 40 grader igårkväll (!!!) så nu sitter jag här.
Hemma framför min dator.
L ligger och sover i sitt Alvedonrus.
Resten av familjen, ja de är i svärmors och svärfars stuga, äter gott och åker pulka på höga höjder.
Så här såg det ut i fjor vid samma tidpunkt: