Och annat jag kanske inte är lika bra på.

Ikväll skruvade J ihop vår nyinköpta TV-bänk.
Det tog väl ca 13 minuter.
Eller nåt.
Jag är ju gift med Byggare Bob.
Plötsligt drog hann upp - jag tänkte också göra det men han hann tyvärr före - den där episoden när jag skulle skruva ihop en liten ordinär Ikea-byrå för sisådär 12 år sedan...
Vi bodde i en trivsam stuga på 48 kvadratmeter och allt handlade om "compact living".
Jag lade fram alla delar och skruvar och monteringsanvisningar på vardagsrumsgolvet och skred till verket.
Var lite taggad också att visa J att jag faktiskt kunde fixa en sån simpel sak som att få ihop en liten möbel från Ikea...

I förborrade hål skulle träpluggar tryckas i.
Jag tyckte att de var lite svåra att trycka i med enbart tummen - som J hade sagt att jag skulle göra - och bad efter ett tag om en hammare.
Jag fick en hammare och genast blev det lättare.
Enormt mycket lättare.
Jag bankade på för glatta livet.
När jag slagit i ganska många pluggar upptäckte jag att det började spricka i träet runt plugghålen.
Hmm.
"Eeeeeh, ska det verkligen spricka så här.....??"
J kom och tittade.
Något ansträngt och sammanbitet svarade han då:
"Alltså, älskling, kan inte du gå ut och hämta lite ved? Det är du ju så bra på."
Smidigt.
Mycket smidigt.
När jag kom in igen fick jag veta att det fanns två olika storlekar på pluggarna och hålen.
Aha.


Jag har aldrig mer varit inblandad i ihopsättning av möbler.
Men jag har ju andra kvaliteter....

Äntligen fick jag göra något jag är riktigt bra på!

Vackraste blomman - alla kategorier!
Tyvärr kort säsong, så man får passa på när de finns i överflöd.
Sa till en arbetskamrat, innan jag gick hem i torsdags, att jag skulle gå och köpa en stor bunt tulpaner.
Till mig själv!
"Jaså, ska du överraska dig?"
Hahaha.

I fredags, kursarträff hos T.
Kvällen hos honom och hans fru M var fantastisk!
Jättegod mat och jättefina vänner!
J frågade igår - som efter varje träff jag haft med detta sällskap - om det "hänt nåt nytt" och vad vi pratade om.
Hur ska jag kunna veta det?
Vi babblar ju hela tiden!!
Vi slåss om pratutrymmet!
Non stop!
Och så har det alltid varit.
Det är det som är det underbara.
Med det här gänget.
"Nåt nytt": Ytterligare en har lämnat läraryrket nästan helt och hållet...


Igår - efter att J och jag sovit i skift fram till lunch (nätterna är hell as usual, och då ännu värre när vi båda varit ute och kommit hem seeeeent) - hittade jag plötsligt inte någon av döttrarna!
Men jag fann uppenbara spår att de befann sig i huset ;)

A-H-A!!!

Vårt blivande TV-rum var med ens inrett!

Jag hade kanske tänkt mig en stil mer åt det franska bondromantiska hållet, men, men....

Dock-och-nalle-dagis får väl duga tills vi hittat vad vi vill ha...

Och i eftermiddag tror jag faktiskt att vi "hittat" det mesta!

Mamma och pappa var med flickorna på teater så då passade vi på att köra till IKEA.

HERREGUD så effektiva vi är!!

Jag glömmer mellan varven bort hur det är att göra saker utan tre små kissnödiga, fikasugna, omständiga och gnälliga barn i släptåg.

Nu var det bara maken som var fikasugen, jag själv kissnödig och alla andras ungar som var gnälliga så det gick hur smidigt som helst.

Vi är så j-a duktiga på att konsumera när vi får tillfälle!!

Och igår - tror knappt det är sant - så tyckte J att jag kunde åka till Nova en sväng (ENSAM MED MAMMA!) för att jag längtat och suktat så länge!

Shit alltså!

Jag ÄR verkligen bra på att shoppa!

Jag hittar ALLTID något jag vill ha.

Mycket något.

Och det var så mysigt att bara gå där och strosa med mamsen.

Och dyrt.

Men det är bara pengar.

Som kusinen sa när han var här och fikade.

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
Eller hur.

Erin Brockovich

När man sett klart handbollsfinalen...
...kan man se underbara Julia Roberts på TV4 Film...

"Fredagsmys"

"Det känns som att Lady Gaga kommer att dö före oss", säger M när vi letar efter videon till veckans favorit...
Jag tittar frågande på henne."Varför tror du det?"
"Hon tar så mycket prover och sån't......"
Är det åldersgräns på Lady Gaga???

Brad Pitt - Question & Answer (extended version)

Det är ju det här klippet jag hade på VHS!!!!!
Hur kan allt finnas på Youtube???
Skit i det!
Så lycklig man kan bli en vanlig torsdagskväll!!!!

Lady Gaga & Beyonce Telephone Music Video

I don't feel again her...

September - La La La (Never Give It Up)

Ja, ja, ja, jag har snöat in...
M hade nytt pass för vårterminen.
Det var bra.
Dessutom hade hon prickat in två.
Inte två rätt, för allt var rätt.
Men två.
Som jag är insnöad på.
Detta var den ena.
Även om jag väntade mig en annan...

September Kärlekens Tunga (så mycket bättre)

Ja.
Det blir bara så jävla mycket bättre.
Kul att Plura har samma skjorta denna kväll som han hade i avsnittet av Plura & Mauros matprogram jag såg nyss på TV 3.
Han har kanske inte så många skjortor?

September - Satellites (Official Video HQ)September - Satellites (Offici...

Genombrottet?

September - Cry for you

September har ju aldrig varit min favoritmånad.
Förut.

September - Can't Get Over (Official Video)

Åh, jesses vilken töntig video...
Men låten är bra...

september-because i love you

Because I love her voice.....

Så här långt....

...har vi en sådan här fin trappa...

...istället för en sådan här stege.

Och ett vindsutrymme...

...har blivit TV-rum!

Om man bara kunde få sova liiiite mer, bara liiiite....

Efter en trevlig After Work i torsdags, men efter en mindre trevlig vecka räknat i antal sovtimmar, gjorde jag i fredagskväll något jag inte gjort på mycket länge.
Jag somnade (domnade bort) i soffan kvart i å-t-t-a!!!!
På kvällen alltså.
Så ovanligt att maken kände ett starkt behov av att dokumentera detta fenomen!
Jodå.
Han både fotograferade och filmade.
Visade han mig i lördags.
Sött.
Men efter 14 dagar med en snittsömn på ca 5 timmar per natt så är det kanske inte så konstigt.
Att man kraschar.
Både äldsta och yngsta sover skräpdåligt.
M vaknar vid 4-4.30-tiden varje morgon!
Oftast bredvid mig.
Rent provocerande att läsa ett forskningsrön i tidningen Hälsa jag fick av massören idag:


"Sov dig snygg.

Att skönhetssömnen gör nytta finns det nu vetenskapliga belägg för. En god natts sömn får människor att se attraktivare och friskare ut, enligt en svensk studie publicerad i Britsish Medical Journal."

JAHA!

Folk i min omgivning gör bäst i att inte beklaga sig över att de är trötta.
Ska vi tävla i vem som är tröttast, kontrar jag då....


Det sociala livet är det inte så mycket bevänt med således, även om man kan tro att det är så, att döma av den här bloggen.
Alla vardagskvällar går i familjens tecken.
Hämta barnen efter jobbet, laga middag, duscha barnen, göra läxor, se Bolibompa, lägga barnen, ta hand om disken, ta hand om tvätten, fixa morgondagens kläder och väskor etc etc... Och något ynka träningspass, lite TV eller datortid då och då...
I lördags var vi dock hos mina föräldrar och för att äta en fantastisk middag!
Jättetrevligt.
Och lillan sov över...
Jättetrevligt det också.


Rolig artikel om Crossfit, ur lördagens tidning:

NÄHÄ!

NÄHÄÄ??

"Den typiske Friskis & svettis-motionären eller kontorsnissen som tar sig en löprunda med jämna mellanrum lär tyvärr inte göra sig besvär."

NÄHÄ??

Guldbaggegalan är som vanligt....smal.

Skulle dock gärna vilja se några av filmerna som är nominerade.

Den enda jag sett är Änglagård III och den är ju inte ens nominerad!!

JOHO.

Nu fick den visst "Biopublikens pris".

Det var ju för väl...

Ytterligare en liten halsflusstjej...

Jag längtar verkligen efter sommar och sol!!


Speciellt en dag som denna.
Imorse kändes E väldigt varm och hennes andedräkt kändes inte frisk och fräsch om man så säger...
Jahapp.
Moster A kom och passade småflickorna medan vi körde till våra jobb.
Jag började ringa vårdcentralen prick klockan åtta.
"För närvarande har vi ovanligt långa köer. Var god försök senare."
Morr.
Vid halvniotiden lät det så här:
"Omkoppling sker" (Hä?) "Vill du bli uppringd, knappa in ditt telefonnummer....etc".
Ca nio blev jag uppringd.
Av vårdcentralen i GRANNBYN!!!
"Eh....VA?......."
Det visade sig att telefoner och datorer på vårdcentralen här i byn slagits ut i fredags av någon anledning.
"Men hur ska jag kunna boka tid??"
"Du får köra dit."


Superbra.
Ibland är det tur att man bor och jobbar på samma ort.
Som idag till exempel.
Det fanns inga andra patienter i väntrummet, så jag gick direkt in till en sköterska och bokade tider.
Till alla utom L.
Som redan är sjuk.
J och jag hämtade M och E och så fick vi allihop ta halsprov.
(När M hade haft 6 omgångar halsfluss på 8 månader för några år sedan opererades hennes halsmandlar bort. Vid ett av tillfällena när hon blev sjuk var det hennes pappa och lillasyster som var smittbärare! Därför får vi då och då ta halsprov hela familjen. Och mormor och morfar. Och farmor och farfar.)
E hade solklar halsfluss!!
Den TREDJE sedan den 26 november!!!
Så då fick man ta en liten tur till Apoteket också.
Jag tror att jag är på Apoteket minst en gång varje vecka.
Halva min lön spenderas på piller och vidriga drycker...
Och så åker det ner en hel del annat pyssel i korgen medan man står och väntar på att det mycket vänliga men oändligt låååååååååångsamma biträdet tillreder penicillinet.
(Som tydligen ska skakas och blandas enligt konstens alla regler... Kanske därför det tar så många år att läsa till apotekare??)
När jag slutligen kommer fram till kassan ligger det ett berg av prylar i varukorgen.
LIVSNÖDVÄNDIGA prylar såsom hårsnoddar i pigga kulörer, blommiga hårspännen, färgglada Bamselypsyl, Hello Kitty-plåster och tuggummi med tatueringar i omslagspappret.
MERförsäljning kallas det visst.


Och på tal om merförsäljning.
Det kunde det blivit för City Gross om någon annan fortsatt handla på mitt Visa-kort som jag glömde i kortläsaren.
Och körde därifrån.
Inte förrän jag stod i kassan i den tredje butiken jag besökte ikväll, ringde mobilen.
"Hej, det här är från City Gross. Du har varit här och handlat?? Du har inte glömt nåt?"
Men hallå!!!
Exakt HUR disträ är jag nuförtiden?
Och så schysst av personalen att uppmärksamma kortet och dessutom ringa upp mig.
Dagens ros till kvinnan i kassan på City Gross!
(Å andra sidan hade en eventuell kortkapare blivit rejält besviken. Efter så många Apoteksvistelser jag gjort på senare tid finns det inte så mycket kvar på det stackars kortet....hahaha!)

En liten streptokocktjej och några galna lady gagor...

Idag har L fått en ny flaska penicillin!!
Det vi felaktigt trott var rivsår var nämligen streptokockor på utsidan!
Dessutom var hela halsen full!!!
Hur är det möjligt?
Det är ju bara två veckor sedan förra antibiotikakuren avslutades....
Hoppas detta var anledningen till de bökiga nätterna och morgnarna den senaste veckan...?
Å andra sidan förklarar det inte varför s-y-s-t-r-a-r-n-a sovit dåligt...
Det är synd om lillskruttan i vilket fall som helst.
Hon har så ont, men har inte kunnat berätta för oss.
Och vi kunde inte föreställa oss halsfluss IGEN, efter bara tre veckor...


Igårkväll - innan vi visste något om L:s sjukdom - var vi på ett hejdundrande 40-årskalas!
Behöver jag tala om att det var superroligt?

En väldigt mysig lokal, jättegod mat, trevliga människor och SPOTIFY.

Som K - i vitt ovan - och jag själv skötte galant.

Ansåg vi själva i alla fall.

Dock får vi träna på lite snyggare övergångar mellan låtarna...

Men det är klart, ingen märker när Mikrofonkåt går igång för tredje gången i rad.

Det bara rullar på liksom...

Ibland fick vi emellertid lura bort någon stackars förvirrad karl som hamnat framför datorn och råkat knappa in Iron Maiden eller något liknande odansvänligt...

Men det var bara att säga, typ: "Åh, jag såg att det fanns Jeltsinvodka på Bag-in-box i baren.....!" och så blev man av med honom...

Här omges 40-åringen himself av en massa sköna damer.

Jag tror att han trivdes med det!!

Min kära vän M har nog en medfödd släng av Tourettes.

Hon måste liksom tvångsmässigt vara ärlig jämt och ständigt och det är i och för sig skönt, för då behöver man aldrig oroa sig för vad hon tycker och tänker...

Igår tyckte hon till exempel att jag var förvillande lik Ivanhoe i min glittertop.

Jag kan hålla med till viss del, den var lite riddarlik, men Ivanhoe?

Då utsåg jag henne, så här i efterhand, till lady Rowena, HAHAHA, ljuv och blåögd...(och KLYFTig)....

Men VARFÖR måste man se så galen och gapig ut på bilderna??

Varför kan man inte bara se sådär vän och ljuv ut...

Kanske för att man inte är det....?

Idag har jag för övrigt mått prima.

Det hade jag nog egentligen inte förtjänat.

Vi var fem personer som var sist kvar - förutom värdparet - och skulle dela taxi hem.

Taxichauffören var schysst och lät T sitta i bagageutrymmet.

M hade nämligen cyklat hem med bilnycklarna i fickan.

I bilen - som skulle stå kvar över natten - låg T:s vinterjacka...

Och på grund av att jag mått så bra så fick jag en av mina såna där strålande idéer i förmiddags.

"Jag tinar en massa kött och lagar en massa middagar och styr upp veckan. Tjoho - vad jag är smart och duktig!"

Så nu har jag - samtidigt som jag försökt natta flickorna om och om igen - stått vid spisen i ett par timmar och lagat kalops och köttfärslimpor och brunsås.

M och E tittade på Djursjukhuset och jag sneglade genom ångorna bort på TV:n.

Alltså, ibland - för det mesta - är Djursjukhuset ganska motbjudande.

Ingen censur där inte.

Plötsligt visar veterinären för programledaren hur man sticker in hela handen i näsborren på en omtöcknad älgkalv.

Uuuurrrrrk.

Det var riktigt äckligt.

Jag tappade totalt fokus på matlagningen och tänkte bara på vad som tänkas kan finnas i en sån jättelik näsborre!

Uuuöööörrrrk.

Och efter det inslaget reste sig E frivilligt, kom bort till mig i köket och sa på sin fina klingande, lite släpiga skånska: "Nä-ä, örrrk, va' de' va' äckli't. Nu går jau o lägger maj..."

Det borde väl jag med.

Men ska bara se liiiiiite på Morden i Midsomer för ikväll var det typiskt nog ingen repris på Stjärnorna på slottet. Så jag såg gårdagens avsnitt på datorn tidigare. Det var riktigt bra.

Och en favorit i repris!

Så självklart!!!

And the winner is:

Där ser man.
Efter en nästan ändlös timme av ballader, så hamnar i toppen av 90-talet, en ....ballad.
Ja.
Den är ju fin.
Eller Leonardo Di Caprio....
Filmen såg vi i grannbyn när det begav sig.
Gammal anrik biograf.
Med gamla anrika trästolar.
Det var paus i mitten av filmen.
Med kaffe och kanelsnäcka.
Najs.
Nähä.
Vad ska vi förfesta med nu då?
Ballader går bort.
Det ska bli JÄTTEKUL med fest men i ärlighetens namn ska det också bli skönt att få SOVA...
Nu är det hell igen kan jag säga.
ALLA TRE vaknar femtioelva gånger per natt.
Igår fick M vara uppe lite längre.
Så hon vaknade redan 4.
Tack för det.
Det gör vi inte om.
Säger vi varje gång...

Spotify - Party - Ja tack!

Sinéad O'Connor - Nothing Compares 2U

Handlar tydligen om hennes mamma...

E-Type - This Is The Way (Live @ Dance Machine 6~1995)

Och E-Type.
Han är ett kapitel för sig.
Men jag älskar hans musik.
Bara en sak.
Var har han hittat det lilla fula stycket i silverdräkten???
Man blir ju liksom nervös att de ska ploppa ur den där lilla tröjan...
HAHAHAHAHAHA.
Och var har han gömt körtjejen (Nana Hedin?) som egentligen sjunger......
Sån't är livet.
Body talk.

Enigma - Return To Innocence

Fick tyvärr påbörja min joggingtur en kvart innan Tracks sammanfattning av 90-talet började.
TUR att vi har radio hemma också så att jag kan fortsätta lyssna nu medan jag badar barn, packar väskor och laddar inför kvällens 40-årsfest...
Enigma.
Vacker.
CD-singeln finns i min samling.
Return To Innosence hann jag nog höra exakt två gånger mellan hemmet och mitt första riktiga jobb...


Eftersom jag inte haft någon riktig förkylning på något år så måste jag provocera fram den.
Lyckades nog idag...
Var ju ganska blött på sina ställen.
Skorna var fyllda med vatten emellanåt.
Mysigt.

And what are you two for one....?

"You're the title of my song
and I wrote it for you
you're my microphone phone...."

(Översatt från: "I Stockholms terräng, det är titeln jag vill åt, jag är mikrofonkåt!")

OM jag nu uppfattade det rätt?

Mjaaaaaaaaa.

Det svenska språket är vackert.
Och frasen:
"Jag är mikrofonkåt" låter bra mycket bättre än "You're my microphone phone"....
Microphone PHONE???
Vad betyder DET???
Enbart för att kunna funka utomlands (läs: USA) eller....?
Men för fa-an...
Jag dristar mig till att hålla med Eva Gabrielsson angående att förvalta saker på rätt sätt....

Och HUR ska jag förklara för min E - som kan rappa/sjunga hela inledningen (så jävla coolt!) av Mikrofonkåt på SVENSKA....?
"Ja, jag rimmar på, från undergroundnivå, jag siktar mot toppen så långt jag kan nå..."
(Asch. Jag kan också. Inte det minsta coolt dock. Bara patetiskt. )

Fredagkväll.
Två barn sover sen länge.
Ett barn snarkar i soffan.
En man...jaha....snarkar visst också.....
Man kanske skulle smyga ut på trappan....?


(Å va' é ni två för ena....?)

Tillbakablick

Sitter framför datorn och "städar" i Mina dokument.
Hittar ett stooooooort dokument som är döpt till "Gravid" och som jag började skriva samma dag som jag tog mitt sista (yes box alright!) graviditetstest, den 27 november 2007.
Javisst ja.
Det var ju den texten jag skulle redigera och göra något kul med...?
Det har helt fallit i glömska.
Eller.
Jag började ju blogga ett år senare.
Och Gravid-dokumentet prioriterades bort.
Men det ligger kvar.
Och det är riktigt rolig läsning.
För mig själv i alla fall.
Och det räcker ju.
J har aldrig fått läsa det.
Ingen har fått läsa det.
Förutom brorsan, tror jag, som läst en bit i början?


Tisdag 27 november 2007:

Jag är med barn!

Det trodde jag aldrig.
Att jag skulle bli en tredje gång alltså.
Det går emot alla mina tankar om hur livet skulle bli för mig. För oss.
Två barn.
Det var liksom bara så.
/---/
Natten M opererades fick jag en uppenbarelse.
Någon, något, sa till mig att jag måste skaffa fler barn.
Sjukt.
/---/
Efter en kort övertalning - sisådär två veckor, haha - gick maken (den svårövertalade) med på förslaget.
/---/
För exakt två år sedan, söndagen den 27 november 2005, tog jag också ett graviditetstest.
Det var superpositivt och resulterade i E.
Det här graviditetstestet visade knappt nånting.
Det var ett så svagt och blekt litet streck där i rutan.
Men positivt.
Jättepositivt.
Det gör ont i kroppen av lycka.
Jag ringde min barnmorska och fick en tid i eftermiddags!!
Jodå, hon bekräftade graviditeten.
/---/
Vad gör vi nu?
Nästa steg?
Ska vi berätta för familjen?
För nära vänner?
I vilken ordning?
"Känner du nåt?", frågade barnmorskan.
Nja, jag vet inte.
Men av erfarenhet vet jag att jag snart ska börja kräkas.
Yammie.


Onsdag 28 november 2007:

Två barn.
Är normen.
Säger vem?
Inte A.
"Tre är det nya två", säger hon.
/---/
J är helt besatt av kvadratmeter och väggar.
"Inom ett och ett halvt år måste vi ha ett rum till".
Varför det, undrar jag? De kan väl dela.
Eller så kan ju du flytta ut i garaget, tillägger jag sådär kallt som bara jag kan.
Han har ju ändå tillbringat de flesta kvällar där - med att få igång flispannan...


Fredag 30 november 2007:

Igår var jag och handlade julklappar (jag är duktig jag) till barnen.
Jag strosade runt i Lunds centrum och bara njöt.
Det är spännande och gå omkring och känna att jag bär på en hemlighet.
Ingen vet något.
Ingen ser något.
Shit.
Då kom jag att tänka på.....
Jag måste köpa ett par stuprörsjeans med plats för en gravidmage!!
(Jävla viktig prioritering alltså...)
När mina supertighta jeans jag har på mig nu inte går på längre kan jag ju inte plötsligt ta på mig gamla bootlegjeans och helt byta STIL.
Asså asså.
Det skulle ju väcka enorm misstänksamhet på jobbet.
I de vanliga butikerna i centrum hänvisade alla till butikerna på NOVA för i staaaa'n säljer man inte mammakläder...
?????
Nähä?
Finns det inga gravida där då??


Parkerade på NOVA och gick in på H&M.
Scannade av butiken på människor för att försäkra mig om att det inte var någon där som jag kände.
På darrande ben och med svettiga armhålor hukade jag smygande bakom hyllorna bort till MAMA-avdelningen.
Jag kände mig kräkfärdig av nervositet. (Än så länge kan jag kosta på mig att skämta om kräk...)
Försökte zooma in ett par stuprörsjeans samtidigt som jag försökte hålla koll på övriga kunder.
"Vad ska jag säga om någon frågar varför jag är på den här avdelningen???", tänkte jag.
(Jag är så jävla kass på att ljuga.)
Jag kan inte skylla på att jag gått fel.
En shoppingveteran som jag går inte fel.
Och framförallt går jag inte fel på H&M...
Plötsligt såg jag ett par mörkblå, slet dem till mig och hastade iväg till provrummen.
Det var svårt att hålla jeansen naturligt på armen och samtidigt försöka dölja jätteresåren i midjan och jätteprislappen där det står MAMA med stooooora bokstäver.
Jeansen passade och jag smussalde fram dem till kassan och betalade.
Ingen såg mig.
Hoppas jag.
Piuh.
Uppdrag stuprörsjeans för gravidmage utfört.

Ringde G på kvällen och sa att jag kan köra till vår After Work idag.
Han hade erbjudit sig att köra och höll envist fast vid sitt erbjudande.
"Nämen, jag behöver inte alkohol för att ha kul...." (Nä, nä, flum flum...)
Efter en stund av enträget tjatande från min sida, eftersom han fortfarande inte gav med sig, utbrast jag nåt i stil med:
"Men för helvete - jag är GRAVID. Jag MÅSTE få köra."
Jahapp.
Nu berättade jag den stora nyheten för min manliga arbetskamrat som jag känt i högst två månader.
Se där.

/---/

Måndag 3 december 2007:


Jag kräktes inte.
Tjoho.
Men jag har mått superkonstigt hela dagen.
Retat mig på allt och alla och haft kramper i magen.

/---/

Mamma insinuerar saker.
"Är allting som vanligt" (kvitter kvitter) "Det var förresten två gravida på festen vi var på", sa hon i telefon.
Jaha?
Intresseklubben antecknar.
Hmmmm.
Mammor känner sina barn.


Tisdag den 4 december:

Har nyss kommit hem från teaterkvällen på skolan.
Gick jättebra.
Jag mår illa.
När ska jag börja kräkas?
Inte för att jag vill men....
Hämtade ut tabletter mot illamående i eftermiddags.
Ska ta en nu.
Plus Coca Cola.
Blev jättesugen på Coca Cola.
Så jag köpte en stor flaska.
Skål!


Torsdag 6 december 2007:


Jag mår aaaaaaaaaaasssssiiiiiiiiiillllaaaaaaa!!!


Lördag 8 december 2007:


Min lediga dag igår blev i soffan.
Började med ulkande efter frukosten.
Mår jättejätteilla - all the time.
Igår julbord.
Urrrrk.
Idag 40-årsfest.
Urrrrk.


/---/


Fredag 14 december 2007:


Ååååååh så dåligt jag mår.
Onsdagsmorgonen blev katastrofal - av två anledningar.

Ett:
Jag hann inte mer än ut i köket förrän jag spydde galla i köksvasken.

Två:
JAG MISSADE MINA BARNS LUCIATÅG för att jag misstolkat informationen om tider.
J körde tidigare med barnen.
Sedan jag spytt några omgångar till och äntligen fått på mig smink och kläder kom jag fram till förskolan.
Och möttes av föräldrar på väg DÄRIFRÅN.
Vad fan???
Jag började gråta.
Jag missade allt.
HELA dagen var förstörd.
Men J sa att det var jättefint.
Klen tröst.
Buhuuuuu, vilken fisdålig mamma jag är!!!!


/---/


Måndag 17 december 2007:


Jag har varit hemma från jobbet!
Låg i sängen hela fredagen.
Låg i sängen hela lördagen.
Låg i sängen hela söndagen.
Så när jag vaknde i morse med spyan i halsen var valet lätt.

/---/


Imorse när M steg upp gick hon rakt in och satte sig på toa.
Jag fick följaktligen spy i handfatet.
Hon fick sitta och glo rakt in i sin mammas skakande rumpa...
När J lämnade barnen hos dagmamman sa M:
"Mamma är dålig och bara kräker."
Dagmammans mun blev ett smalt streck och när hon öppnade den för att tala om för J vad som gäller med magsjuka i familjen.....
Då fick han ju säga som det var.


Torsdag 20 december 2007:

Grannen glatt igårkväll:
"Ska vi ut och supa lite i juldagarna?"
HAHAHAHA!!!
Nä.
Här är det slutsupt!


Sjunde dagen.
Det är sjunde dagen och jag bara ligger som ett kolli.
Uppe ibland och spyr.
Ibland äter jag lite också.
Vit mat.
Som inte luktar.
Eller smakar.
Vitt bröd.
Vit smak- och luktlös ost.
Gärna fet.
Vit yoghurt.
Ringde till jobbet och sa att maginfluensan lagt sig men att jag måste vara ledig och "fixa lite inför julen".


/---/

Mamma kom när J gick till jobbet.
Tur!
För jag började dagen med att kräkas i duschen.
Sedan gick jag och la mig igen.
Mamma städade båda toaletterna, bytte alla sängkläder, tvättade, dammsög, klädde på barnen och gav dem frukost.
Vid nio steg jag upp och gjorde ett nytt försök.
Spydde i diskhon medan mamma och barnen såg på.
Charmigt.
När mamma kört lämnade jag barnen hos svärmor.
Resten av dagen har jag legat i soffan och tittat på TV.


Lördag 29 december 2007:

Har aldrig varit så sjuk i hela mitt liv!

Aldrig varit så sjuk i h-e-l-a mitt liv.
Den senaste veckan har jag levt som i en dimma.
Lille julafton steg jag upp klockan tre på eftermiddagen, spydde, klädde på mig och så åkte vi hem till svärföräldrarna.
På julafton kräktes jag tre gånger på förmiddagen, masade mig upp vid tvåtiden och åkte hem till mamma och pappa för att fira jul.
A very merry christmas.


/---/

Torsdag 3 januari 2007:

Läkaren:
"Då vill du vara sjukskriven???"
Jag nickade matt.
Javisst.
En eller två veckor, tills jag slutar kräkas och kan stå på benen, svarade jag.
"Då skriver jag tre. Jag hatar att fylla i blanketter...."


/---/


Efter ytterligare några veckors sjukskrivning (ja, det fick bli fler) upphörde inte kräkningarna men de kom mer sällan och jag kunde börja jobba igen.
Jag började också att gå upp i vikt - oh yes indeed - istället för ned.....
Ja, gud vad det är roligt att läsa, även om det så här i första halvan av graviditeten handlar mest om kräk, hahahaha!!!
Jag får fortsätta en annan dag, klockan är ju JÄTTEMYCKET!!!

The return of the vardag

Mycket trevlig kväll igår!
Massor med goda vänner och god mat och ungar som lekte överallt!
Härlig avslutning på "långledigheten" (Jag har ju jobbat några dagar men ändå...)
Imorgon återställs emellertid ordningen.
För imorgon måste det vara vardagens vardag alla kategorier.
Julen är över, nyårsraketerna uppskjutna, trettonhelgens födelsedagsbarn (i alla fall för vår del)har firats!
Så.
Imorgon är det måndag.
En helt vanlig sådan.
Väl???

Heaven

Kaj Kindvall spelade 80-talsmusik i form av någon lista.
Tyvärr var det bara 20 minuter kvar av programmet när min löprunda påbörjades.
Hörde i alla fall "Topp tio".
På första plats kom "Heaven" med Bryan Adams från 1989.
Gud vad det låter längesen!
1989!!!
Jag gick i åttan.
Vi satt alltid i skolans cafeteria på rasterna.
Vi bad alltid skolvärden spela ett gammalt kassettband med Heaven.
Eller.
Jag bad om det.
Kan inte minnas någon jag var kär i då.
Så därför förknippar jag inte någon speciell person med den låten.
Kanske en person lite ändå...
Fast vi var ju "bara" kompisar...
Vi gick i samma klass.
Hängde alltid ihop det läsåret.
Vi styrketränade ihop på fritiden.
Ibland fick man gliringar om att vi var ett par.
Det var vi inte.
Undrar varför?
Vi var kanske olika?
Han var enormt rastlös och sprallig.
En sån som satt i taket på gympalektionerna.
(Bokstavligt alltså. Han klättrade upp i repen med bara armarna. Och vilka armar sen...Fast det såg jag som sagt inte då.)
Han sa till mig en gång - och det har etsat sig fast - "Alltså, vad är det för ett snedvridet ideal du strävar efter?", apropå det här med bantning och träning som man höll på med i den åldern...
Jag lyssnade inte så mycket på honom.
Det skulle man kanske gjort.
Så hade man sluppit många års "ideal-strävande"....


Vi träffades i simhallen förra veckan.
Vi träffas i och för sig då och då eftersom vi bor på samma ort och har barn på samma skola.
Men att träffas i simhallen.
Hmmm.
Sådär vintrigt blek, osminkad och..... naken.
I princip.
Åååh, så jobbigt.
Jag kände mig, för att använda ett populärt uttryck, "exposed", hahaha.
Jag kände ju blickarna.
Sååå fjantigt, jag vet.
Men var var badlakanet när jag behövde det bäst, liksom??


Men en bra låt är det i alla fall.
Tycker jag fortfarande.

8-årskalas från morgon till kväll!

04.00:
M: "Mamma, mamma, m-a-m-m-a!!!"
Jag (yrvaket): "VAD?"
M: "Mamma, jag kan inte sova mer!"
Jag (gaaaanska otrevligt): "Frääs, morr, morr och ett-par-tre svordomar (säkerligen!), GÅ OCH LÄGG DIG!!!"

6 januari 2011, kl 10: Brunch med släkten.

6 januari 2010, kl 10: Brunch med släkten.

Och så skulle detta inlägg kunna fortsätta.

Jag har m-a-s-s-o-r av ägg-&-bacon-bilder från flera år tillbaka.

Ibland tror jag inte att jag är riktigt redig i huvudet....

Nästa år den 6 januari ska jag använda samma bild som i år....

Att jag dessutom mms:ar en frestande bild till min insnöade bror framstår som ännu mer vridet.

Jag hörde ju hur den stackaren fick kämpa för att hålla tårarna tillbaka när han insett att han inte kunde ta sig till den årliga kalas-brunchen.....

07.00:

"Ja, må hon leva, ja må hon leva....osv"

Grattis till vår finaste 8-åring!!!!

10.00:

Släkten.

minus lillbrorsan, minus två tonårskusiner som var lite trötta, minus min farfar.

(Gissa om vi hade någon mat över??? Sen är det lite sådär att skicka iväg J att handla "det sista". Jag handlade ju så mycket i söndags att kassörskan fick stänga ner kassan under tiden jag packade ner mina varor. Som fyllde upp båda banden.... Men det var några färskvaror jag inte kunde köpa redan då. Jag skrev en lista - otippat va? - till maken, och sa ungefär "ta två meloner, några klasar vindruvor och lite lösgodis. Då kommer han hem med FEM meloner, TVÅ KILO vindruvor och lösgodis för 330 spänn. Plus en väldig massa annat..... Asså......)

12.00:

M följde med faster till salongen och fick finfina naglar och bedårande lockar i håret.

Plus en påse med glammiga lack!

What a faster!

14.30:

Discokalas med tjejkompisarna.

J och jag förundras mer och mer för varje år över hur det kan vara så LUGNT!

Vi märker dem knappt.

J och jag fick roa oss själva i två timmar.

Jag fick inte ens komma in på discot.

Hallå!!!!

Jag hade ju faktiskt DISCOkläder.

M fick otroligt många fina presenter och hon var sååååååå nöjd med sin dag.

Hon accepterade till och med sin pappas förslag att vänta med tacos till imorgon kväll...

Vi hade ju en hel del rester....

Så nu är jag så mätt och däst men känner att jag hade behövt en nypa luft och ett uns motion.

Detta tänkte jag högt.

Tyvärr.

J: "Bra. Då kan du gå ut och skotta garageuppfarten."

Han skojade inte.

Att jag inte kan hålla truten.

hipp hipp-Viktväktarna

Årets sista magiska afton!!!

Den här vackra och begåvade kvinnan arbetar med alldeles fel saker!!!
Jag visste det i och för sig redan innan - men nu är jag helt övertygad...
VILKEN nyårsfest!!
Och vilken minutiös planering före festen...
Jag är så imponerad.
Och tacksam.
Att jag har en sån vän!
Tack!!!


11 vuxna - 13 barn.
Piece of cake...

Vi välkomnades med en kopp kaffe, ett glas rom och en nygräddad skiva saffranslängd som dröp av vit choklad och andra gottigheter...

Så smarrigt!!

Efter det dukades det upp "en liten starter" och champagne...

Herregud!

Jag trodde felaktigt att det var förrätten!!!

"Nej, nej, nej, det är bara nåt litet före maten...." förklarade värdinnan.

Nåt LITET??!!

Den där svarta "bomben" var verkligen inte räli', om man så säger....

Gud så god!

(Vispad grädde, philadelphiaost, hackad lök, svart kaviar.)

Fick lägga band på mig så att jag inte råkade bli mätt - alltså man var ju mycket väl medveten om att det skulle komma mer...

"Alla kalorier man intar stående räknas inte."

Eller hur.

Och champagnen ska drickas tidigt.

Så man känner den underbara smaken.

Värdelöst klocklan tolv.

Då har alkoholhalten i kroppen redan stigit en bit och dessutom springer man bara runt och önskar alla Gott Nytt År och spiller ut allting man har i glaset.....

I varje fall brukar det vara så för mig...

Skaldjurssoppa: kokt från grunden på skal osv. Med små smördegssnurror och skaldjursröra som tillbehör. Helt fantastiskt!!!

Dovhjort och vildsvin med trattkantareller och rårörda lingon, ljuvlig sås och potatiskaka. Lika fantastiskt det!!!

Mandeltårta/cheesecaketyp som, jaaa, smälte i munnen.

Till allt detta goda dracks perfekta viner.

Den här menyn kommer vi aldrig att slå!

Hur vi än gör.

Lika bra att lägga ner och behålla samma värdpar.

År efter år.

Varför ändra ett vinnande koncept?

Klackarna i taket - såklart!

Barnen var helt otroliga denna kväll!

Så söta och fina och duktiga.

Alla lekte fint och hade jätteroligt.

Vi märkte knappt av dem...

Dessutom firades lilla L (inte min L) som fyllde 3 år igår!

Redan 21.00 skjöt vi upp raketer.

För barnens skull.

När tolvslaget kom snylt-tittade vi på alla andras.....

När taxin kom halvtvå kändes det som vanligt a-l-l-d-e-l-e-s för tidigt att åka hem!

Vem tog det beslutet??

Jag hade inte varit särskilt svårövertalad att stanna, om man säger så.

Tur att vi inte gjorde det!

(Även om ostbrickan lät lockande, haha. Var ju nästan lite hungrig...;-)

Rummet snurrade nämligen en liiiiten aning när la mig i sängen här hemma.

Dessutom var jag uppe - de fyra timmar som kallades "natt" - en gång i timmen med antingen L eller E...

Man är därför inte särskilt stöddig idag.

Alltså.

Passar perfekt att sjunka ner i soffan och drömma sig bort i Anthony Andrews sammetslena blick...

"Tönta-Ivanhoe" fnyser maken "Han ligger ju bara där och bölar hela tiden..."
Njaaaaaaa.

Igår förklarade jag hela Sound of Music för M (den måste man bära med sig i sitt kulturbagage) och idag är det alltså dags för - Ivanhoe.

Men varför väljer han fel tjej vareviga år???

God Start på 2011!!!