Tillbakablick

Sitter framför datorn och "städar" i Mina dokument.
Hittar ett stooooooort dokument som är döpt till "Gravid" och som jag började skriva samma dag som jag tog mitt sista (yes box alright!) graviditetstest, den 27 november 2007.
Javisst ja.
Det var ju den texten jag skulle redigera och göra något kul med...?
Det har helt fallit i glömska.
Eller.
Jag började ju blogga ett år senare.
Och Gravid-dokumentet prioriterades bort.
Men det ligger kvar.
Och det är riktigt rolig läsning.
För mig själv i alla fall.
Och det räcker ju.
J har aldrig fått läsa det.
Ingen har fått läsa det.
Förutom brorsan, tror jag, som läst en bit i början?


Tisdag 27 november 2007:

Jag är med barn!

Det trodde jag aldrig.
Att jag skulle bli en tredje gång alltså.
Det går emot alla mina tankar om hur livet skulle bli för mig. För oss.
Två barn.
Det var liksom bara så.
/---/
Natten M opererades fick jag en uppenbarelse.
Någon, något, sa till mig att jag måste skaffa fler barn.
Sjukt.
/---/
Efter en kort övertalning - sisådär två veckor, haha - gick maken (den svårövertalade) med på förslaget.
/---/
För exakt två år sedan, söndagen den 27 november 2005, tog jag också ett graviditetstest.
Det var superpositivt och resulterade i E.
Det här graviditetstestet visade knappt nånting.
Det var ett så svagt och blekt litet streck där i rutan.
Men positivt.
Jättepositivt.
Det gör ont i kroppen av lycka.
Jag ringde min barnmorska och fick en tid i eftermiddags!!
Jodå, hon bekräftade graviditeten.
/---/
Vad gör vi nu?
Nästa steg?
Ska vi berätta för familjen?
För nära vänner?
I vilken ordning?
"Känner du nåt?", frågade barnmorskan.
Nja, jag vet inte.
Men av erfarenhet vet jag att jag snart ska börja kräkas.
Yammie.


Onsdag 28 november 2007:

Två barn.
Är normen.
Säger vem?
Inte A.
"Tre är det nya två", säger hon.
/---/
J är helt besatt av kvadratmeter och väggar.
"Inom ett och ett halvt år måste vi ha ett rum till".
Varför det, undrar jag? De kan väl dela.
Eller så kan ju du flytta ut i garaget, tillägger jag sådär kallt som bara jag kan.
Han har ju ändå tillbringat de flesta kvällar där - med att få igång flispannan...


Fredag 30 november 2007:

Igår var jag och handlade julklappar (jag är duktig jag) till barnen.
Jag strosade runt i Lunds centrum och bara njöt.
Det är spännande och gå omkring och känna att jag bär på en hemlighet.
Ingen vet något.
Ingen ser något.
Shit.
Då kom jag att tänka på.....
Jag måste köpa ett par stuprörsjeans med plats för en gravidmage!!
(Jävla viktig prioritering alltså...)
När mina supertighta jeans jag har på mig nu inte går på längre kan jag ju inte plötsligt ta på mig gamla bootlegjeans och helt byta STIL.
Asså asså.
Det skulle ju väcka enorm misstänksamhet på jobbet.
I de vanliga butikerna i centrum hänvisade alla till butikerna på NOVA för i staaaa'n säljer man inte mammakläder...
?????
Nähä?
Finns det inga gravida där då??


Parkerade på NOVA och gick in på H&M.
Scannade av butiken på människor för att försäkra mig om att det inte var någon där som jag kände.
På darrande ben och med svettiga armhålor hukade jag smygande bakom hyllorna bort till MAMA-avdelningen.
Jag kände mig kräkfärdig av nervositet. (Än så länge kan jag kosta på mig att skämta om kräk...)
Försökte zooma in ett par stuprörsjeans samtidigt som jag försökte hålla koll på övriga kunder.
"Vad ska jag säga om någon frågar varför jag är på den här avdelningen???", tänkte jag.
(Jag är så jävla kass på att ljuga.)
Jag kan inte skylla på att jag gått fel.
En shoppingveteran som jag går inte fel.
Och framförallt går jag inte fel på H&M...
Plötsligt såg jag ett par mörkblå, slet dem till mig och hastade iväg till provrummen.
Det var svårt att hålla jeansen naturligt på armen och samtidigt försöka dölja jätteresåren i midjan och jätteprislappen där det står MAMA med stooooora bokstäver.
Jeansen passade och jag smussalde fram dem till kassan och betalade.
Ingen såg mig.
Hoppas jag.
Piuh.
Uppdrag stuprörsjeans för gravidmage utfört.

Ringde G på kvällen och sa att jag kan köra till vår After Work idag.
Han hade erbjudit sig att köra och höll envist fast vid sitt erbjudande.
"Nämen, jag behöver inte alkohol för att ha kul...." (Nä, nä, flum flum...)
Efter en stund av enträget tjatande från min sida, eftersom han fortfarande inte gav med sig, utbrast jag nåt i stil med:
"Men för helvete - jag är GRAVID. Jag MÅSTE få köra."
Jahapp.
Nu berättade jag den stora nyheten för min manliga arbetskamrat som jag känt i högst två månader.
Se där.

/---/

Måndag 3 december 2007:


Jag kräktes inte.
Tjoho.
Men jag har mått superkonstigt hela dagen.
Retat mig på allt och alla och haft kramper i magen.

/---/

Mamma insinuerar saker.
"Är allting som vanligt" (kvitter kvitter) "Det var förresten två gravida på festen vi var på", sa hon i telefon.
Jaha?
Intresseklubben antecknar.
Hmmmm.
Mammor känner sina barn.


Tisdag den 4 december:

Har nyss kommit hem från teaterkvällen på skolan.
Gick jättebra.
Jag mår illa.
När ska jag börja kräkas?
Inte för att jag vill men....
Hämtade ut tabletter mot illamående i eftermiddags.
Ska ta en nu.
Plus Coca Cola.
Blev jättesugen på Coca Cola.
Så jag köpte en stor flaska.
Skål!


Torsdag 6 december 2007:


Jag mår aaaaaaaaaaasssssiiiiiiiiiillllaaaaaaa!!!


Lördag 8 december 2007:


Min lediga dag igår blev i soffan.
Började med ulkande efter frukosten.
Mår jättejätteilla - all the time.
Igår julbord.
Urrrrk.
Idag 40-årsfest.
Urrrrk.


/---/


Fredag 14 december 2007:


Ååååååh så dåligt jag mår.
Onsdagsmorgonen blev katastrofal - av två anledningar.

Ett:
Jag hann inte mer än ut i köket förrän jag spydde galla i köksvasken.

Två:
JAG MISSADE MINA BARNS LUCIATÅG för att jag misstolkat informationen om tider.
J körde tidigare med barnen.
Sedan jag spytt några omgångar till och äntligen fått på mig smink och kläder kom jag fram till förskolan.
Och möttes av föräldrar på väg DÄRIFRÅN.
Vad fan???
Jag började gråta.
Jag missade allt.
HELA dagen var förstörd.
Men J sa att det var jättefint.
Klen tröst.
Buhuuuuu, vilken fisdålig mamma jag är!!!!


/---/


Måndag 17 december 2007:


Jag har varit hemma från jobbet!
Låg i sängen hela fredagen.
Låg i sängen hela lördagen.
Låg i sängen hela söndagen.
Så när jag vaknde i morse med spyan i halsen var valet lätt.

/---/


Imorse när M steg upp gick hon rakt in och satte sig på toa.
Jag fick följaktligen spy i handfatet.
Hon fick sitta och glo rakt in i sin mammas skakande rumpa...
När J lämnade barnen hos dagmamman sa M:
"Mamma är dålig och bara kräker."
Dagmammans mun blev ett smalt streck och när hon öppnade den för att tala om för J vad som gäller med magsjuka i familjen.....
Då fick han ju säga som det var.


Torsdag 20 december 2007:

Grannen glatt igårkväll:
"Ska vi ut och supa lite i juldagarna?"
HAHAHAHA!!!
Nä.
Här är det slutsupt!


Sjunde dagen.
Det är sjunde dagen och jag bara ligger som ett kolli.
Uppe ibland och spyr.
Ibland äter jag lite också.
Vit mat.
Som inte luktar.
Eller smakar.
Vitt bröd.
Vit smak- och luktlös ost.
Gärna fet.
Vit yoghurt.
Ringde till jobbet och sa att maginfluensan lagt sig men att jag måste vara ledig och "fixa lite inför julen".


/---/

Mamma kom när J gick till jobbet.
Tur!
För jag började dagen med att kräkas i duschen.
Sedan gick jag och la mig igen.
Mamma städade båda toaletterna, bytte alla sängkläder, tvättade, dammsög, klädde på barnen och gav dem frukost.
Vid nio steg jag upp och gjorde ett nytt försök.
Spydde i diskhon medan mamma och barnen såg på.
Charmigt.
När mamma kört lämnade jag barnen hos svärmor.
Resten av dagen har jag legat i soffan och tittat på TV.


Lördag 29 december 2007:

Har aldrig varit så sjuk i hela mitt liv!

Aldrig varit så sjuk i h-e-l-a mitt liv.
Den senaste veckan har jag levt som i en dimma.
Lille julafton steg jag upp klockan tre på eftermiddagen, spydde, klädde på mig och så åkte vi hem till svärföräldrarna.
På julafton kräktes jag tre gånger på förmiddagen, masade mig upp vid tvåtiden och åkte hem till mamma och pappa för att fira jul.
A very merry christmas.


/---/

Torsdag 3 januari 2007:

Läkaren:
"Då vill du vara sjukskriven???"
Jag nickade matt.
Javisst.
En eller två veckor, tills jag slutar kräkas och kan stå på benen, svarade jag.
"Då skriver jag tre. Jag hatar att fylla i blanketter...."


/---/


Efter ytterligare några veckors sjukskrivning (ja, det fick bli fler) upphörde inte kräkningarna men de kom mer sällan och jag kunde börja jobba igen.
Jag började också att gå upp i vikt - oh yes indeed - istället för ned.....
Ja, gud vad det är roligt att läsa, även om det så här i första halvan av graviditeten handlar mest om kräk, hahahaha!!!
Jag får fortsätta en annan dag, klockan är ju JÄTTEMYCKET!!!