8-årskalas från morgon till kväll!

04.00:
M: "Mamma, mamma, m-a-m-m-a!!!"
Jag (yrvaket): "VAD?"
M: "Mamma, jag kan inte sova mer!"
Jag (gaaaanska otrevligt): "Frääs, morr, morr och ett-par-tre svordomar (säkerligen!), GÅ OCH LÄGG DIG!!!"

6 januari 2011, kl 10: Brunch med släkten.

6 januari 2010, kl 10: Brunch med släkten.

Och så skulle detta inlägg kunna fortsätta.

Jag har m-a-s-s-o-r av ägg-&-bacon-bilder från flera år tillbaka.

Ibland tror jag inte att jag är riktigt redig i huvudet....

Nästa år den 6 januari ska jag använda samma bild som i år....

Att jag dessutom mms:ar en frestande bild till min insnöade bror framstår som ännu mer vridet.

Jag hörde ju hur den stackaren fick kämpa för att hålla tårarna tillbaka när han insett att han inte kunde ta sig till den årliga kalas-brunchen.....

07.00:

"Ja, må hon leva, ja må hon leva....osv"

Grattis till vår finaste 8-åring!!!!

10.00:

Släkten.

minus lillbrorsan, minus två tonårskusiner som var lite trötta, minus min farfar.

(Gissa om vi hade någon mat över??? Sen är det lite sådär att skicka iväg J att handla "det sista". Jag handlade ju så mycket i söndags att kassörskan fick stänga ner kassan under tiden jag packade ner mina varor. Som fyllde upp båda banden.... Men det var några färskvaror jag inte kunde köpa redan då. Jag skrev en lista - otippat va? - till maken, och sa ungefär "ta två meloner, några klasar vindruvor och lite lösgodis. Då kommer han hem med FEM meloner, TVÅ KILO vindruvor och lösgodis för 330 spänn. Plus en väldig massa annat..... Asså......)

12.00:

M följde med faster till salongen och fick finfina naglar och bedårande lockar i håret.

Plus en påse med glammiga lack!

What a faster!

14.30:

Discokalas med tjejkompisarna.

J och jag förundras mer och mer för varje år över hur det kan vara så LUGNT!

Vi märker dem knappt.

J och jag fick roa oss själva i två timmar.

Jag fick inte ens komma in på discot.

Hallå!!!!

Jag hade ju faktiskt DISCOkläder.

M fick otroligt många fina presenter och hon var sååååååå nöjd med sin dag.

Hon accepterade till och med sin pappas förslag att vänta med tacos till imorgon kväll...

Vi hade ju en hel del rester....

Så nu är jag så mätt och däst men känner att jag hade behövt en nypa luft och ett uns motion.

Detta tänkte jag högt.

Tyvärr.

J: "Bra. Då kan du gå ut och skotta garageuppfarten."

Han skojade inte.

Att jag inte kan hålla truten.